Uppsatsen är en empirisk studie med en kvantitativ undersökning. Uppsatsen fokuserar på varifrån elever på gymnasiet får sitt historiemedvetande samt hur de värderar de historiska kunskaper som förmedlas av skolan. Den teoretiska delen innehåller litteratur som rör historiedidaktik med fokusering på historiemedvetande samt historieidentitet. Undersökningens resultat har jämförts med två andra studier som rör ungdomars uppfattning av ämnet historia. Den empiriska delen har sin grund i en enkätundersökning som gjordes i tre gymnasieklasser med inriktning på samhällskunskap. Enkätundersökningens frågor rörde varifrån eleverna får sina historiekunskaper samt deras inställning till ämnet historia. I vår undersökning kan vi se varifrån eleverna får sina historiekunskaper d.v.s. vilka ingångar som påverkar hur deras historiemedvetande formas. Här kan vi utläsa att historiska kunskaper till största del kommer ifrån skolan och läroböcker men att eleverna även till mindre del får kunskap ifrån film, tv, Internet, vänner, släktingar och andra vardagssammanhang. Genom dessa olika källor tillsammans i olika sociala sammanhang skapas elevernas historiemedvetande. Skapandet av historiemedvetandet är främst en omedveten process. Ur undersökningen kan vi även utläsa att majoriteten av eleverna anser att historia både är ett viktigt och ett roligt ämne.