Inom svenskämnet finns ett relativt nytt begrepp, det vidgade textbegreppet. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka i vad mån ett motsvarande arbetssätt förekommer i historieämnet. I vår definition av det vidgade textbegreppet, vilken till stor del bygger på styrdokumenten, har vi tolkat de moment som ingår till att vara såväl skrivna som talade texter, film, bild, musik, teater, drama och museer. I den teoretiska bakgrunden problematiserar vi dessa moment.

Vår undersökning grundar sig på intervjuer med historielärare för elever i åldrarna 10-11 år samt 16-19 år och enkätundersökningar. Undersökningen visar att lärarna för elever i de yngre åldrarna har en mer varierad undervisning än gymnasielärarna med utgångspunkt i de moment vi valt att undersöka. Detta trots att samtliga elever förespråkar en varierad undervisning.

Vidare visar undersökningen att endast en av de fem intervjuade lärarna har kännedom om det vidgade textbegreppet. Även bland eleverna råder en okunnighet om det vidgade textbegreppets innebörd. Vid genomförda intervjuer ställde sig samtliga lärare positiva till att även kursplanen i historia skulle kunna anamma begreppet.

Vi ser inte momenten inom det vidgade textbegreppet som de ultimata för elevers inlärning men de levandegör undervisningen och kan därmed främja inlärning.