Syftet bakom låneförbudet var att införa ett skydd för bolagets borgenärer och förhindra att låntagare kunde undgå eller skjuta upp beskattningen. Låneförbudet delas in i två kategorier; närståendelåneförbudet och förvärvslåneförbudet,. Det är enligt regeringen viktigt att det finns en viss flexibilitet och därför innehåller lagen en bestämmelse om möjligheten till dispens. För att få dispens från närståendelåneförbudet krävs det att synnerliga skäl föreligger medan dispens från förvärvslåneförbudet kan ges om särskilda omständigheter finns. Om ett förbjudet lån föreligger ska detta beskattas enligt IL om inte synnerliga skäl föreligger.

Uppsatsens syfte är att studera vilka faktorer som krävs för att synnerliga skäl och särskilda omständigheter ska föreligga. Vi vill även studera om syftena till låneförbudet frångås om dispens medges. För att uppnå uppsatsen syfte kommer vi att ta hjälp av lagtext, förarbeten, rättspraxis och doktrin.

De faktorer som vi har funnit avgörande för om synnerliga skäl föreligger är säkerhet, marknadsmässig ränta och återbetalningstid. Det är viktigt att poängtera att det är de här faktorerna tillsammans som har medfört underlåtelse av beskattning. Det har varit svårt att finna någon enskild faktor som varit avgörande, då domstolarna har gjort en helhetsbedömning i varje enskilt fall. De särskilda omständigheter som vi har funnit ge dispens från förvärvslåneförbudet är generationsväxlingsfall, då en delägare vill bli utlöst och om utomstående personer vill förvärva aktier i ett bolag. Även omstrukturering är en faktor som kan medföra att dispens medges. Efter en samlad bedömning av närståendelåneförbudet och förvärvslåneförbudet finner vi att dispens inte medför att syftet bakom låneförbudet frångås.