Syftet med denna studie är att, på tre skolor i en sydsvensk kommun, granska vilket perspektiv som råder - det relationella eller det kategoriska - och undersöka om någon perspektivförändring ägt rum i samband med implementeringen av regeringens proposition Hälsa, lärande och trygghet (2001/02:14) samt huruvida specialpedagogens relationella perspektiv haft någon betydelse i detta förändringsarbete. I inledningen beskrivs de tre huvuddelarna i studien; vilka perspektiv som kommer att fokuseras, specialpedagogsutbildningens utveckling och utvärdering samt implementeringen av elevhälsapropositionen. I litteraturdelen presenteras ramen för hela studien dvs. specialpedagogik. Därefter belyses innehållet i elevhälsapropositionen samt resoneras kring elever i behov av stöd. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att både rektorer och pedagoger har upplevt viss påverkan av både proposition och specialpedagog. Det relationella perspektivet syns tydligare hos rektorer än hos pedagoger. Pedagoger efterfrågar i hög grad en specialpedagog som arbetar mer elevaktivt. Dessa uppfattningar jämförs även med Högskoleverkets utvärdering av specialpedagogutbildningen. Utvärderingens bedömargrupp diskuterar huruvida den specialpedagogutbildning som erbjuds stämmer överens med dess målsättning vad gäller frågan att arbeta elevaktivt.