I föreliggande studie har mot bakgrund av ett framväxande kunskapssamhälle beskrivningar av lärande studerats i talet om ett livslångt lärande respektive i bildningsdiskursen. En systematisk genomläsning av tolv huvudartiklar hämtade ur tidskriften Utbildning & Demokrati utgivna 1995-2004 ligger till grund för studien utöver en tidigare granskning av texter om livslångt lärande. Studien visar att diskurserna delvis lever åtskilda och att de uppvisar skillnader i hur det inom ramen för dem talas om individens lärande. Studien beskriver inledningsvis de båda diskurserna, deras uppkomst och innehåll med fokus på hur de förhåller sig till varandra, till individens lärande och till hennes strävan efter frihet i relation till kunskapssamhällets framväxt och samhällets demokratiska utveckling. Teoretisk utgångspunkt tas i den teoriimpregnerade kritiska samhällsvetenskapliga metoden samt Habermas användning av begreppen system och livsvärld. I analysen används textanalytisk metod. I talet om ett livslångt lärande betonas individens anpassning och arbetsmarknadens behov medan bildningsdiskursen i högre grad betonar individens frigörelse och i förlängningen samhällets demokratiska utveckling. Folkbildningen tycks ha gått från att vara en del av bildningsdiskursen till att i högre grad förekomma som en del av det livslånga lärandet.