I denna uppsats undersöks elevers och lärares attityd till poesi på gymnasiet, då tidigare forskning visat på en negativ inställning. En kvalitativ metod tillämpas vid utförandet av elevenkäter och lärarintervjuer. Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en övervägande positiv inställning till poesi och att även majoriteten av lärarna har en positiv attityd till poesi. Men många av lärarna har uppfattningen att majoriteten elever inte tycker om poesi. Många elever påpekar dock att de bara tycker om poesi som inte är för svår eller analytisk, en uppfattning som även finns hos några av lärarna. Undersökningen visar även att eleverna och lärarna har liknande uppfattningar om poesi och hur poesi används i undervisningen. En konstruktivistisk teori används i uppsatsen genom att vi vid de kvalitativa undersökningarna har skapat ”autentiska frågor" som utgår från respondenternas egna erfarenheter. Vi undersöker även om poesin, sett ur ett konstruktivistiskt perspektiv, kan användas som ett pedagogiskt medel för att eleverna ska nå kursplanens mål? Av vår undersökning framkommer det att poesi kan vara ett viktigt redskap för att nå kursplanens mål.