Arbetets syfte är att göra en jämförande undersökning utifrån likheter och skillnader i undervisningsmetoderna för läs- och skrivutveckling mellan lärarstudenter på högskolan i Kristianstad och yrkesverksamma lärare ute på fältet. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att undersöka hur pedagoger förhåller och använder sig av olika undervisningsmetoder.

Resultatet av vår undersökning visar att de intervjuade pedagogernas undervisningsmetoder till stor del påminner om det lärarstudenter på högskolan i Kristianstad fått med sig i utbildningen. Genom att intervjua verksamma pedagoger har vi bekräftat att det inte finns en metod som passar alla barn, utan att varje pedagog utarbetar sin metod för läs- och skrivutveckling utifrån barnets förutsättningar, genom att plocka det bästa ur varje erkänd metod. Resultatet visar också att det inte bara är frågan om vilken metod som är bäst lämpad för läs- och skrivutveckling, utan också att pedagogens förhållningssätt till undervisningen är viktig, liksom miljön runtomkring det lärande barnet. Pedagogen måste visa hänsyn till de barn som stöter på svårigheter i sin utveckling. Att barnet får uppleva en positiv närmiljö är av stor betydelse.