Syftet med uppsatsen är att undersöka språkundervisningens upplägg och innehåll i ett antal klasser på gymnasiet. Målet är att få en bild av lärare och elevers uppfattning om kunskapsnivåer inom språket och olika studiemetoder, för att sedan jämföra resultaten med språkforskaren Stephen D. Krashens hypoteser. I vilken mån kan exempelvis elever på steg 2, 3, 4 och 5 tillämpa språket praktiskt?

I den empiriska granskningen används enkätundersökningar. Det alternativet valdes för att kunna täcka in ett förhållandevis stort antal intervjupersoner. Totalt deltar 53 elever och lärare i enkäten.

Resultaten från undersökningen visar att elever på gymnasiet som studerar ett främmande språk har en svag muntlig förmåga att förmedla sig på målspråket. Enkätundersökningen pekar också på att språk lärs ut i glosor oftare än i hela meningar. I undersökningen uttrycker en klar majoritet av eleverna dessutom att de lär sig språket bättre om de får påverka lektionsplaneringen.