Syftet med studien är att förklara en möjlig rotationsplikts inverkan på revisionskvaliteten i Sverige. I dagsläget finns inget krav på revisorsrotation i Sverige, men däremot påverkas svenska bolag av regler som stiftas i andra länder. Dessutom har EU-kommissionen övervägt att införa en ny regel som skall tvinga börsnoterade företag att med jämna mellanrum byta revisor eller revisionsbyrå.

Vi har i vår förklaring till ett möjligt rotationskravs effekter på revisionskvaliteten valt att utifrån agentteorin och stewardshipteorin utforma våra hypoteser. Genom att se revisorn som en nyttomaximerande agent kan vi använda agentteorin som en introduktion till den del av teorin som talar för en obligatorisk rotationsplikt. Stewardshipteorin däremot definierar situationer där stewarden inte enbart motiveras av individuella mål utan även ser till intressenternas bästa. Vår teoretiska utgångspunkt har baserats på dessa teorier för att skapa två ytterligheter i ämnet.

Eftersom det inte har funnits krav på rotation i Sverige har vi, för att kunna uppnå syftet med denna uppsats, sökt efter situationer som kan likställas med rotation, rotationsliknande händelser. Vi har menat att det närmaste obligatorisk rotation vi kan komma är när en revisor lämnar ett uppdrag på grund av pension eller övergång till annat yrke.

Vi kan inte påvisa att rotation skulle medföra varken en förbättring eller en försämring av revisionskvaliteten. Detta konstaterande skall inte ses som ett misslyckande. Tvärtom så är resultatet det mest troliga då man ser till att teorin pekar i två olika riktningar.