Sjukfrånvaron, och de kostnader den medför, har under senare år ökat kraftigt i Sverige. Området blir än mer angeläget med tanke på att lagstiftningen kring arbetsgivarens betalningsansvar nyligen förändrats. Lagändringen avser att motivera arbetsgivaren att ta ett större ansvar för att minska sjukfrånvaron.

I tjänsteföretag bygger verksamheten ofta på personliga relationer mellan anställd och kund och konsekvenserna av sjukfrånvaro blir därför oftast mer kännbara än i ett traditionellt produktionsinriktat företag. Med dessa faktorer som bakgrund har uppsatsen valt följande problemformulering: Hur ser sjukfrånvarons konsekvenser ut i tjänsteproducerande företag? Konsekvenserna beskrivs ur ett företagsperspektiv. Dels ger uppsatsen en kostnadsmässig beskrivning med direkta och indirekta kostnader, dels förmedlar uppsatsen en beskrivning av förebyggande och rehabiliterande insatser.

Uppsatsen bygger på en undersökning gjord i två banker. De två undersökta bankerna är olika till storleken och lokaliseringen. Utifrån detta hoppades vi finna skillnader och likheter bankerna emellan, för att kunna ge en bredare bild av problematiken. Undersökningen inleddes med en förstudie, som bestod av intervjuer med personalansvariga i de båda bankerna. Därefter genomfördes undersökningen med hjälp av intervjuer med personer på mellanchefsnivå.

I resultatet framkom att den kalkyl som det ena företaget har tagit fram, för att kunna åskådliggöra sjukfrånvarons kostnader för mellancheferna, inte har uppfyllt sitt syfte. I jämförelsen mellan bankerna framkom det vidare att den ena banken hade en tydligt högre ersättningsnivå till de sjukskrivna. Bland de indirekta kostnaderna utmärkte sig kostnader kopplade till försämrade kundrelationer.

Av de förebyggande insatserna framkom friskvårdspengen som det tydligaste exemplet. Som den mest tidskrävande rehabiliterande insatsen nämns organisering av arbetsträning. Även betydelsen av kontakten med den sjukskrivne framhölls.

Lagändringen har inte haft någon påverkan på konsekvenserna av sjukfrånvaro i de undersökta bankerna.