Denna studie syftade för det första till att ge en grundlig och bred presentation av self-esteem-begreppet utifrån sociometerteorin, samt för det andra att korsvalidera Leary m.fl. (1995, studie 1 och 5). Vi ville förmedla hur sociometerteorins nya betraktelsesätt har satt self-esteem begreppet i ett nytt ljus, samt har kunnat förklara self-esteem på ett bredare och mer funktionellt sätt. Vi ville också visa vilka kopplingar det finns mellan self-esteem, social oro, uppfattad social exkluderingsstatus och människors förväntningar om huruvida deras beteende kommer att leda till social inkludering. Utifrån sociometerteorin betraktas self-esteem som en sociometer som övervakar en persons relationsvärde och hjälper människor att reglera sina interpersonella relationer. I studien ingick 81 kvinnliga och 51 manliga högskolestudenter från en högskola i södra Sverige. Resultaten visade på att det förekom: a) en signifikant positiv korrelation (r=0,35) mellan state self-esteem och beteenden som förväntas leda till social inkludering, b) en signifikant negativ korrelation (r=-0,73) mellan trait self-esteem och uppfattad exkluderingsstatus, c) en signifikant negativ korrelation (r=-0,56) mellan social oro (IAS) och trait self-esteem, d) en signifikant positiv korrelation (r=0,60) mellan social oro (IAS) och uppfattad exkluderingsstatus.