Syftet med undersökningen är att utifrån lärares beskrivningar belysa interaktion mellan de yngsta barnen och lärare i förskolan i ett emotionellt perspektiv.

Det lilla barnet är beroende av en relation för att komma igång med sin emotionella ut-veckling. Det specialpedagogiska perspektivet kan bli aktuellt om barnet inte får sitt be-hov tillfredställt genom en nära och trygg kontakt med en vuxen.

Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om anknytning inom det psykodynamiska perspektivet samt interaktionistiska perspektivet. Kunskaper i utvecklingspsykologi och de vuxnas förhållningssätt anses viktigt i arbetet med förskolans yngsta barn. En stor ut-maning är att möta varje barn utifrån dennes förutsättningar och behov.

Den kvalitativa intervjun med semistrukturerade frågor har valts som metod och mål-gruppen består av åtta lärare i förskolan från två kommuner. Resultatet visar att närhet och trygghet är begrepp som dominerar beträffande barnens behov och lärares förhåll-ningssätt. Goda möjligheter till interaktion finns och då mest i rutinsituationer. Hinder för interaktion är stora grupper där situationsbunden stress kan förekomma och här är den bästa metoden att dela barnen i mindre grupper. Slutsatsen är att det finns goda möjlighe-ter till interaktion genom ett professionellt förhållningssätt och tillfredställande metoder.