Syftet med undersökningen är att få ta del av pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass och att få ta del av pedagogers syn på hur vi kan nå ett ökat samarbete mellan grundskolan och grundsärskolan. Och hur skolan kan bli bättre på att möta alla elever i behov av särskilt stöd.

De senaste åren har det skett en ökning till särskolan men ändå har samhället en vision om ”en skola för alla”. Uppsatsen tar upp särskolan och deras arbetssätt och vilka elever som särskolan är till för. Carlbeck-Kommitténs slutbetänkande tas upp i ett eget kapitel och där ges frågor som rör ett närmande av de bägge skolformerna. Begrepp som normalitet, särskiljning, inkludering och segregering behandlas i uppsatsen. Uppsatsen belyser också några förklaringar till svårigheter i mötet mellan skolformerna. Teorier som är använda i uppsatsen är stämplingsteorin och systemteorin.

Jag valde att göra en kvalitativ undersökning ute på olika skolor, från förskoleklass till år fyra. Den kvalitativa undersökningen gjordes i form av intervjuer då jag sökte pedagogers erfarenheter av det aktuella ämnet. Studien visar att pedagoger vill ha en mer nära relation till sin egna skolledning och att skolledningen måste arbeta aktivt med de frågor som rör särskolan. Det behövs mer kunskap om särskolan och dess elever. Det måste till attitydförändringar om skolan ska lyckas med att möta alla elever. En ökad acceptans för elevers olikheter.