Vad anser pedagoger i särskolan att deras arbete med bild och skapande tillför eleverna och undervisningen?

Ämnet är intressant eftersom få undersökningar om den pedagogiska praktiken i särskolan har hittats. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur pedagoger arbetar med bild och skapande, vilka syfte och mål de har och vad de anser att bild och skapande tillför eleverna och undervisningen i särskolan.

Vygotskijs (2003) kulturhistoriska dialektiska teori har använts i studien, eftersom den åberopar ett estetiskt synsätt, en helhetssyn, där man tror på individen som ett kreativt subjekt. Relationen mellan barn och vuxna är betydelsefull, barnet behöver vägledning och vad barnet kan göra idag med vuxenhjälp, kommer de att vara kapabelt att göra självständigt i morgon (Vygotskij, 2003).

I litteraturdelen tas upp att bildämnet har en viktig roll i skolans uppdrag, ämnet ska både vara en del av helheten och samtidigt ansvara för karaktäristiska inslag (Wetterholm, 2001).

Den empiriska delen innehåller en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer genomförs med ett subjektivt urval av fyra bildintresserade pedagoger från särskolan.

Pedagogerna i studien anser att bild och skapande har stor betydelse för deras undervisning och att bild och skapande kan användas som ett specialpedagogiskt redskap. Deras viktigaste uppgift är att se och ge eleverna en känsla av att duga som de är, så att deras självförtroende stärks och det skapas en lust för att lära. Pedagogerna anser att det är viktigt att öppna upp spännande, börja på elevernas nivå, arbeta strukturerat så att eleverna förstår och känner sig trygga i uppgiften samt ge tillräcklig tid. Bildämnet används av pedagogerna på många fler sätt än som ett enskilt ämne.

Undersökningen är liten och inte på något sätt heltäckande, så inga generella slutsatser kan dras, men förhoppningen är att i studien lyfta fram positiva exempel över hur pedagoger i särskolan arbetar med bild och skapande.