Syftet med uppsatsen var att utvärdera varför företag väljer respektive inte väljer att i sin externa redovisning visa de risker de utsätts för. Uppsatsen har koncentrerats till den redovisning av risk som sker i förvaltningsberättelse och i noter och undersöker endast börsnoterade bolag i branscherna industri och IT.

Vår teori består av egen modell som byggts upp med influenser från den institutionella teorin. Teorin består av tio faktorer som kan påverka valet av att redovisa sin risk eller ej.

Undersökningen har genomförts med en e-mailbaserad surveyundersökning. Genom det empiriska resultatet vi erhöll försökte vi att urskilja tendenser till valet av att redovisa sin risk eller ej. På grund av att vi försökt att påvisa tendenser, och ej förklara samband hos företagen, valde vi att arbeta utifrån en signifikansnivå på 5 %.

För de hypoteser som testades genom Fisher's exakta test var det endast en hypotes som visade att signifikant samband fanns. För vårt urval förelåg signifikant samband mellan att företaget redovisar sin risk och att de inom företaget har en ansvarig för sin riskhantering. Övriga tester av hypoteser presenterades i diagram där eventuella tendenser urskiljdes. De tendenser vi kunde utläsa var att man redovisade sin riskhantering för att visa öppenhet och skapa trovärdighet samt för att man ansåg att det ingår i begreppet rättvisande bild.

Den teori vi byggde upp våra hypoteser ur visade sig stämma på de faktorer som påverkade företag att redovisa sin riskhantering. Vi lyckades dock inte presentera någon faktor som påverkade företaget att redovisa sin riskhantering. Anledningarna till detta kan vara många, men det kan vara så att de som redovisar sin risk väljer att framhäva detta medan de som inte redovisar inte gärna skyltar med de anledningar som ligger bakom.