Den 1 januari 2005 sker en stor omställning för många av de svenska företagen avseende det sätt deras redovisning skall uppföras på. För noterade företag införs en tvingande lag som innebär att koncernredovisningen skall ske efter internationell standard, istället för de tidigare rekommendationerna utgivna av svenska Redovisningsrådet. De onoterade företagen däremot har sedan tidigare haft möjlighet att välja mellan två normgivare, den 1 januari 2005 tillkommer således ytterligare ett val. Viktigt är dock, för såväl noterade som onoterade företag, att följa Årsredovisningslagen och begreppet God redovisningssed. Så vad styr då valet av IASBs rekommendationer för de svenska onoterade aktiebolagen?

För att svara på ovanstående fråga har denna studie utförts i enlighet med ett positivistiskt synsätt samt en deduktiv ansats. Tretton hypoteser har utformats utifrån den teori som använts och den teori som ansågs bäst lämpad för undersökningen var Agentteorin, Positiv redovisningsteori samt Institutionell teorin.

Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkät och av totalt 392 utskickade enkäter erhölls slutligen 185 svar, vilket utgör 47,2 % av urvalet. Då hypoteserna prövats empiriskt och resultatet analyserats påvisades enligt de bivariata analyserna att sju av undersökningens tretton hypoteser fick falsifieras.

Slutsatsen av undersökningen visar att koncernmoderbolagets redovisning, bonus/kompensationsavtal och antal ägare är de variabler som, enligt både de bivariata analyserna samt diskriminantanalysen och de logistiska regressionsanalyserna har det starkaste sambandet med valet eller icke valet av IASBs rekommendationer.