Syfte:

Denna uppsats kommer att behandla det ständigt växande problemet med företag som sysslar med bluffaktureringar. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att förklara vad fakturaskojeri är, hur man kommer åt dessa verksamheter med hjälp av de lagar som finns, vilka rättsfall man kan stödja sig på samt om det kan behövas en lagändring.

Metod:

Vi kommer utifrån rättsfall på det aktuella ämnet besvara vår frågeställning. Genom att studera rättsfallen och se på de domslut som framkommit, vill vi utvärdera om lagen är tillräcklig. I övrigt använder vi oss av artiklar från näringslivet, rapporter från myndigheter, telefonintervjuer, lagtexter, lagutskottets betänkande samt doktrin.

Slutsats:

I takt med antalet ökande anmälningar mot företag som bedriver annons- och fakturaskojeri har problemet uppmärksammats allt mer. Bluffakturabolag är ett bolag som ställer ut fakturor som inte är beställda. I denna uppsats ligger fokus dels på de bolag som sänder ut orderbekräftelser för att vilseleda. Dels på bolag som sänder ut fakturor som är snarlika seriösa företag i både namn och layout. Det som gör detta område något komplext är bristen på rådande svensk rättspraxis

Sammanfattningsvis anser vi att ett väl fungerande ekonomisystem bör sätta stopp för företagens problem med fakturabedrägeri. Vad gäller annonsbedrägeri bör man veta vilka ens annonsörer är, och på detta sätt undvika komplicerade påföljder. En handlingsinriktad ekobrottskommission bör upprättas för att underlätta samarbetet mellan landets myndigheter. Vi anser vidare att befintlig lagstiftning räcker till, men att det finns en svaghet då bristen på vägledande rättspraxis är alltför påtaglig.