Syftet med vår uppsats är att se på om de sakkunniga biträdenas inflytande i
revisionen påverkas av de förtroendevalda revisorernas sammansättning, bakgrund
och kompetens. Vi har valt att studera om de förtroendevalda revisorernas
könsfördelning, åldersfördelning, antal aktiva politiska år, antal år som
förtroendevald revisor, arbetslivserfarenhet samt utbildning har en betydelse för
hur revisionens inflytande kommer att vara fördelat på de förtroendevalda
revisorerna och de sakkunniga biträdena.
Genom vår egna teoretiska modell och med hjälp av den institutionella teorin har
vi skapat olika hypoteser för att i sin tur kunna få fram relevanta svar.
Undersökningen har genomförts som en surveyundersökning, då vi med hjälp av
standardiserade enkäter telefonintervjuade alla de förtroendevalda revisorerna i
varje vald kommun samt deras huvudsakliga sakkunniga biträde. Då vi inte
statistiskt kunnat säkerhetsställa våra hypoteser genom test i SPSS, har vi istället
studerat vårt insamlade material okulärt. Vi har med andra ord inte kunnat testa
våra hypoteser utan vi har istället endast kunnat pröva dessa.
Vi har i vår undersökning kommit fram till att ingen av våra valda variabler har
någon påverkan på inflytandet i de kommunala revisionerna. Dock har vi sett
antydningar till att vissa hypoteser i några fall ej bör förkastas. Men som nämnts
ovan har vi inte kunnat säkerhetsställa dessa och därför vågar vi inte säga att det
verkligen stämmer. Därför har vi förkastat alla våra hypoteser, dock har vissa
endast förkastats tillsvidare. Vi har dock blivit medvetna om att i de kommuner vi
valt att intervjua är att det manliga könet dominerar bland de förtroendevalda
revisorerna och även att medelåldern bland dessa är hög. Detta har gjort att vissa
av våra variabler har varit svåra att undersöka då vi inte har haft något att jämföra
med.