hkr.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Attityder till arbete och socialförsäkring: en kunskapsgenomgång
Kristianstad University, Department of Health Sciences. (Tema Människa – hälsa –samhälle)
Kristianstad University, Department of Health Sciences. (Tema Människa – hälsa –samhälle)ORCID iD: 0000-0001-9283-5096
Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
2007 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med kunskapsgenomgången är att ge en överblick över litteratur kring attityder till arbete och socialförsäkring. Undersökningen är gjort som en litteraturstudie. Den första delen i kunskapsgenomgången belyser individers inställning till arbete. Resultatet visar att den vanligaste attityden till arbete i Sverige är den individualistiska, där individen ser till hur tillfredsställande arbetet är i förhållande till individens egna mål och ambitioner. Den belöning som kan fås genom arbete och som har den starkaste förankringen är det instrumentella förhållningssättet, vilket fokuserar på den ekonomiska belöning arbetet ger.

 

Faktorer som har betydande inverkan på individers attityder till arbete är uppdelade i strukturella faktorer och individuella faktorer. De strukturella faktorerna innefattar hur uppbyggnaden av samhällets myndigheter påverkar individers attityder, beteenden och förtroende. Det visar sig att individer lättare får förtroende för myndigheter när de varit i kontakt med dem. Vidare påverkar även utformningen av socialförsäkringssystemet individers attityder till arbete. Generösa ersättningssystem leder till ökad arbetsmotivation och pliktkänsla. Tryggheten i ett samhälle ger starkare arbetsorientering. De individuella faktorerna innefattar vikten av socialisationen, kön, ålder, utbildning och social klass. Föräldrar för över sin inställning till arbete till sina barn. Skillnader mellan män och kvinnor och deras inställning till arbete formas även den av föräldrarna. Ju äldre individer blir desto starkare blir pliktkänslan. Vidare visar resultatet att högre utbildning och högre social klass ger starkare arbetsmotivation.

 

Den andra delen som redovisas i kunskapsgenomgången är individers inställning till socialförsäkringen. Avsnittet visar att frånvaro från arbete kan ta sig i uttryck genom sjukskrivning eller arbetslöshet och att det inte finns någon klar gräns mellan dessa områden. Arbetslöshet kan leda till sjukskrivning och vice versa. Avsnittet belyser att svenskarna ibland "tjänar på" att vara sjukskrivna istället för arbetslösa och vilket problem moral hazard-beteendet utgör för socialförsäkringen. Genomgången visar att nya meningsfulla aktiviteter under en period som arbetslös kan öka livskvaliteten och minska individers engagemang i att hitta nytt arbete. Studien visar vidare att många sjukskrivna anser sig att kunna arbeta en del av sin arbetstid om de kunnat påverka sin arbetssituation.

 

De faktorer som har betydande inverkan på individers attityder till socialförsäkringen är, liksom var fallet för inställning till arbete, uppdelade i strukturella faktorer och individuella faktorer. De strukturella faktorerna innefattar hur samhällets regler, däribland antalet karensdagar, kan påverka individers attityder och beteenden vad gäller sjukskrivning. Införandet av karensdagen har i Sverige t.ex. minskat utnyttjandet av sjukförsäkringen. Socialförsäkringens utformning visar skiftande resultat vad gäller hur det påverkar sjukskrivningar och arbetslöshet. Hög ersättning kan visa sig både ge högre frånvaro från arbete men även ökade chanser till att hitta arbete. Vidare har individers tro om huruvida andra är sjukskrivna inverkan på benägenheten att sjukskriva sig eller inte. Bland individuella faktorer har individens ideologiska uppfattning betydelse för utnyttjandet av socialförsäkringen.

Place, publisher, year, edition, pages
Kristianstad: Högskolan Kristianstad , 2007. , 21 p.
Series
Forskningstemat människa, hälsa, samhälle, ISSN 1654-0131 ; 2
Keyword [sv]
arbete, socialförsäkring, attityder, strukturella faktorer, individuella faktorer, sjukskrivning, arbetslöshet, välfärd, arbetslinjen
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hkr:diva-859OAI: oai:DiVA.org:hkr-859DiVA: diva2:221931
Available from: 2009-06-05 Created: 2009-06-05 Last updated: 2014-01-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Andersson, IngemarEjlertsson, Göran
By organisation
Department of Health SciencesAvdelningen för HälsovetenskapForskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS)
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 476 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf