I samband med stormen Gudrun 2005 föll 70-75 miljoner m³ skog i Sverige. Många människor drabbades hårt ekonomiskt och känslomässigt, men finns det inte också något positivt i tragiken? Vilka fördelar skulle kunna uppstå ur denna omfattande och omskakande händelse i skogssverige? Rapporten om Toftaholms utmark syftar till att synliggöra de natur- och kulturvärden som bildats eller fått möjlighet att framlyftas tack vare stormen. En undersökning har gjorts av vilka naturvärden som uppkom i Toftaholmsområdet samt hur de skiljer sig åt mellan Natura 2000-området och produktionsskogen intill. ”Följde” Gudrun de rekommendationer som finns för skogsvård angående naturvärden? Många kulturvärden har varit gömda i hektar av granskog. Då stormen skapade fält av rotvältor framträder dessa kulturhistoriska skatter tydligare. När de stormfällda ytorna nu återplanteras finns risken att de åter faller i glömska. Vad kan vi göra för att dessa värden inte ska döljas och kanske gå förlorade? Finns det möjlighet att efter stormen sammanföra och kombinera olika intressen så som natur- kultur- och ekonomi, och på så sätt bevara flera av landskapets värden?