Östersjön är ett av jordens största bräckvattenhav, med stora skillnader i salthalten från norr till syd. Den speciella topologin gör havet känsligt för variationer i syrehalten samt för olika typer av föroreningar, genom att vattenutbytet med omgivande hav är liten. Detta resulterar i att det förekommer skillnader i artsammansättingen med mindre antal olika arter. Området som undersökts i detta arbete är en del av Pukaviksbukten. Denna bukt har blivit ett Ramsar område och omfattas av Natura 2000. Området kännetecknas av en speciell natur med känsliga arter och våtmarker. Iden bakom dessa projekt är att skydda och bibehålla speciella naturtyper för framtiden. Detta studien behandlar algförekomsten samt dom kemiska och fysiska parametrarna vid två stationer i Pukaviksbukten, utanför Blekingekusten. Dom två stationerna ansågs vara olika genom sina avstånd från kustlinjen, vattenturbulensen och näringshalten. Hypotesen var att en skillnad i artförekomsten skulle finnas mellan stationerna beroende på djup och provtagningsdagar. Proven tog vid två tillfällen med en veckas mellanrum. Det första stationen var nära Mörrumsåns mynning och den andra nära Hanö.