Under en termin följde jag en grupp studenter som utbildar sig till grundskollärare i matematik och naturvetenskap för årskurs 4-9. Studenterna fick i början och slutet av terminen skriftligen besvara frågan ?Vi skriver y=x+5. Vad betyder det??. Vidare fick de i uppgift att rita begreppskartor över utsagan y=x+5. Blomhøj och Grevholm har båda studerat en frågeställning där y=x+5 ingår. Blomhøjs undersökning omfattade grundskoleelever i årskurs 9. Grevholm ställde samma fråga som i föreliggande studie till lärarstudenter som gick sin tredje termin på lärarutbildningen i matematik och naturvetenskap. Vid en jämförelse med Grevholms studie har studenterna i början av terminen svarat på ett sätt som tyder på en mindre utvecklad begreppsbildning än tredjeterminsstudenterna. Däremot visar de en mer utvecklad begreppsbildning än Grevholms studenter i slutet av terminen. En progression i studenternas svar är tydlig men svaren innehåller endast gymnasiala matematikkunskaper. En osäkerhet kan skönjas när studenterna tolkar utsagan y=x+5 som både en funktion och en ekvation. Vidare, begreppskartorna visar att då studenterna anger begreppet funktion är det få som visar att funktioner kan ha olika egenskaper. Det tyder på att studenterna inte har ett fullt utvecklat funktionsbegrepp. Begreppskartor utgör ett värdefullt komplement till studenternas skriftliga svar (och intervjuer). De bidrar till att tydligare illustrera studenternas uppfattning om matematiska begrepp.