hkr.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
"Från Utspisning till Restaurang": tre år med studiecirklar fokuserade på ätande och näring: personalens erfarenheter, attityder, kunskap samt effekter för vårdtagarna
Kristianstad University College, School of Health and Society. (Forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning)ORCID iD: 0000-0003-4820-6203
Kost- och restaurangverksamheten, Kristianstads kommun.
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

Aim

The aim with this project was to evaluate study circles with focus on eating and nutrition from different perspectives.

Method

Several different methods have been used, for instance did participants in the study circles continuously evaluate their experiences (structured form), comparisons between the first study circles and the later ones were made, comparisons between participants and non-participants were also made, undernourishement and care actions were surveyed before and after implementation of study circles and finally a focus group interview was made with project leaders, participants and study circle leaders.

 

Results and conclusions

 

When comparing the early study circles with later ones it was shown that a full day study circle leader education gave a better outcome than a short introduction to leading study circles. It was also indicated that by systematically carrying through study circles by the time it is created a better climate at the place of work which also contributes to a more positive view on what the study circles bring about to oneself and to the team. A metaphor for this could be that the study circles create “circles on the water”, i.e. more study circles with the same focus at the working place – the better results.

 

When comparing the views from persons that participated in study circles and those who did not it was shown that attitudes and knowledge with respect to food and mealtimes were affected in some aspects in a positive way among those that had participated in a study circle.

 

In comparisons between three interventions, i.e. no intervention, implementation of a policy document and implementation of study circles to increase the competence among the staff it was concluded that a combination of study circles and implementation of a policy document for screening and treatment/prevention of undernourishment might be the intervention that can give the best outcome by increasing the precision in nutritional care and decreasing the number of residents having a low BMI. In the same way the precision might increase if there is a specific focus on what method to use for detecting undernutrition risk and on what actions that should be taken for persons being at risk for undernutrition. In any intervention it is important to also consider residents being overweight or being at risk for developing overweight.

 

In total it was 592 persons divided on 71 study circles that participated. Of those it was 98% that regarded the content in the study circles as very interesting/interesting, 94% thought that the content was very relevant/relevant and 92% that the degree of difficulty was just right/easy. When the participants self rated their knowledge about eating and nutrition as it was before and after having participated in the study circle a significant improvement was seen. Before participating it was 72% that thought they had enough/great knowledge and afterwards it was 96%.

 

The focus group interview showed that study circles contributed to that the staff contemplated eating and nutrition in an equivalent way, prerequisites for and effects from study circles could be described and the need for a continuation was stressed. Many results was shown that are important to consider when implementing study circles as an intervention for improving eating, mealtimes and nutrition. Some of the results confirm what has been shown in the continuous evaluations described above. The study circles were regarded as an outstanding pedagogic method by getting the staff from the same unit to focus on a specific area and setting goals adapted to the working place context. It was expressed that one person alone has difficulties to achieve changes in an organisation, a group has better chances, and if many groups/teams have gone through the same study circles one becomes stronger and have a better chance to achieve changes, one gets the same view.

 

It was also clear that homogenous groups were to prefer instead of heterogeneous groups, i.e. the participants should come from the same working place. It was also a huge advantage that staff from the kitchens participated. The communication between the staff at the wards and the staff in the kitchens improved, and that was one of the main gains achieved with the intervention.

 

The study circle seems to be the ideal pedagogic method to achieve improvements in meal, mealtimes and nutrition in special accommodations. One person has little chance to achieve changes at the ward but together the chances increase. It is also described as difficult to alone transform the knowledge from an education day to the own context. Of course, the choice between study circles or any other education must also depend on the aim of the education and of participating in it.

Abstract [sv]

Syfte

Syftet med denna rapport är att ur olika perspektiv beskriva studiecirklar med fokus på ätande och näring och effekter av dessa.

 

Metod

Flera olika metoder har använts, bl.a. har medverkande i studiecirklar i enkätform utvärderat sina erfarenheter, jämförelser har gjorts mellan deltagare och icke-deltagare samt mellan tidiga cirklar och senare cirklar, förekomst av undernäring och insatta åtgärder har undersökts före införande av intervention och efter och slutligen knöts säcken ihop med hjälp av fokusgruppsintervju.

 

Resultat och konklusioner

 

Vid jämförelser mellan tidiga och senare studiecirklar visades att en heldags studicirkelledarutbildning gav bättre utfall från studiecirklar än om cirkelledare endast erhöll en kortare introduktion till cirkelledarskapet. Ett systematiskt genomförande av studiecirklar skapar med tiden ett gynnsammare klimat på arbetsplatsen vilket också leder till en mer positiv syn på vad cirklarna åstadkommer för egen och arbetslagets del. En passande metafor för detta är att en studiecirkel åstadkommer "ringar på vattnet" och desto fler cirklar desto bättre resultat.

 

Vid jämförelser mellan personer som deltagit och de som ej deltagit i studiecirklar visades att attityder och kunskap kring mat och måltider påverkas i vissa aspekter på ett positivt sätt hos personal som genomgått studiecirklar kring ätande och näring.

 

Vid jämförelser mellan tre olika interventioner: ingen intervention, implementering av policydokument och införande av studiecirklar för att höja personalens kompetens drogs slutsatsen att en kombination av studiecirklar och implementering av ett policydokument för att upptäcka och behandla/förebygga undernäring förmodligen är det som skulle ge bäst resultat i att öka precisionen i insatta åtgärder och minska andelen med lågt BMI. På samma sätt kan precisionen sannolikt öka om det finns ett speciellt fokus i diskussionerna i studiecirklarna kring vilka kriterier som ska användas för att upptäcka risk för undernäring och vilka åtgärder som ska tas för personer som befinner sig i riskzonen för undernäring. I all intervention mot undernäring är det viktigt att också beakta att åtgärder vidtas för att förebygga utveckling av övervikt.

 

Totalt kom det att vara 592 personer som fördelades på 71 studiecirklar. Av de medverkande tyckte 98% att innehållet i studiecirklarna var mycket intressant/intressant, 94% tyckte att innehållet var mycket relevant/relevant och 92% ansåg att nivån var lagom svår/lätt. När de medverkande bedömde hur deras kunskap kring mat och måltider var före respektive efter studiecirkeln så noterades en signifikant förbättring. Före studiecirkeln bedömde 72% att de hade tillräckliga eller mycket stora kunskaper och efter var det 96% som bedömde sina kunskaper som tillräckliga eller mycket stora.

 

Utifrån fokusgruppsintervjun framkom att studiecirkeln ger samsynt personal, förutsättningar för och effekter av studiecirkeln kunde beskrivas och viljan till en fortsättning var tydlig. Flera resultat framkom som är viktiga att beakta när man inför studiecirkeln som en intervention för att förbättra mat och måltider. En del av resultaten bekräftar det som visats genom de kontinuerliga utvärderingarna (beskrivna ovan). Studiecirkelns suveränitet visades i att personalen uttryckte att de var starkare tillsammans. Det vill säga en enskild person har svårt att åstadkomma förändring, en grupp har större förutsättningar, och om flera grupper genomgått samma utbildning är man ännu starkare och har ännu bättre förutsättningar att åstadkomma förbättringar, man blir samsynt. Det framkom också att homogena gruppsammansättningar helt klart var att föredra framför heterogena, dvs. deltagarna ska i så stor utsträckning som möjligt komma från samma arbetsplats. Det visades också vara en mycket stor vinst att personal från köken deltog eller ledde cirklarna. Kommunikationen mellan personal på avdelningen och köket förbättrades, vilket var en stor vinst med interventionen.

 

Studiecirkeln tycks vara en ideal pedagogisk metod för att förbättra mat och måltider inom särskilda boenden. Den tycks vara att föredra framför att enstaka personer åker iväg på en utbildningsdag med liten möjlighet att åstadkomma förbättringar när de väl är tillbaka i arbetslaget. En svårighet med "enskild deltagare på utbildningsdag" är också att den personen kan uppleva det som svårt att omsätta kunskapen han/hon erhåller till den egna kontexten. Självfallet beror avgörandet mellan studiecirklar eller annan utbildning också på vad syftet med utbildningen och deltagandet i denna är.

Place, publisher, year, edition, pages
Kristianstad: Högskolan Kristianstad , 2009. , p. 42
Series
Klinisk patientnära forskning, ISSN 1654-1421 ; 21
National Category
Nursing Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hkr:diva-623OAI: oai:DiVA.org:hkr-623DiVA, id: diva2:208101
Available from: 2009-05-08 Created: 2009-03-16 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(259 kB)311 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 259 kBChecksum SHA-512
824742f9afbdcb21c7567cb7d36612dc26044ec4b635900d91574faefda8fe77b9a88549a70c5aeeb3142198963cd51c6b5325dac45bfafb0de0734f3678dc85
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Westergren, Albert

Search in DiVA

By author/editor
Westergren, Albert
By organisation
School of Health and Society
NursingSocial Sciences Interdisciplinary

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 311 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 248 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf