Presentationen utgår från en pågående studie om gymnasieungdomars läsning av och skapande av poesi. Materialinsamlingen gjordes under klassens arbete med att närma sig och intressera sig för poesi under 4 arbetspass utspridda över tre veckor, i en digital lärplattform. Materialet för denna presentation består av elevernas egna produktioner som de fick i uppgift att presentera för varandra i lärgrupper i slutet av arbetsområdet. Elevernas presentationer analyseras med hjälp av analysverktygen metafunktioner från systemisk funktionell lingvistik (Halliday, 1985; Magnusson & Godhe, 20) och semiotiska resursers meningspotential från sociosemiotiken (Bezemer & Kress, 2016). Frågeställningarna som ställs handlar om vilka semiotiska resurser som väljs av eleverna och vad de kommunicerar – här med särskilt fokus på känslor i ett identitetsskapande. Tidigare nordiska studier visar (språk)klassrummet som plats för både förhandling om och byggandet av identitet (Laursen m.fl., 2020) och potentialen i det multimodala meningsskapandet när det gäller poetiskt textskapande (Magnusson & Godhe, 2019). I presentationen visas dels en översikt över elevernas produktioner, dels en multimodal analys av presentationerna i den digitala lärplattformen. Med dessa som grund diskuteras betydelsen av den digitala lärplattformen för de poetiska uttryck som realiseras.

ReferenserBezemer, J., & Kress, G. (2016). Multimodality, learning and communication: a social semiotic frame. Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315687537

Halliday, M. A. K. (1985). An introduction to functional grammar. Edward Arnold.

Laursen, H. P., Baun, L., & Østergaard, W. (2020). Bubbles of becomings: From located investment to placemaking practices of engagement in the language classroom. Language and Education, 34(6), 566–582. https://doi.org/10.1080/09500782.2020.1775247

Magnusson, P., & Godhe, A.-L. (2019). Multimodality in Language Education – Implications for Teaching. Designs for Learning, 11(1), 127–137. DOI: http://doi.org/10.16993/dfl.127