Svenska pressgjuterier producerar cirka 65 000 ton aluminiumgjutgods årligen. Ungefär hälften av tillverkningen är riktad mot fordonsindustrin. Råvaran, gjutlegeringar i tackform, tillverkas på omsmältverk där en blandning av uttjänta aluminiumprodukter smälts ner och legeras till olika gjutlegeringar som efterfrågas av gjuteriindustrin. En nedgradering av aluminiumet sker då skrot med lågt innehåll av legeringsämnen blandas med höglegerat skrot. Pressgjutmetoden ger upphov till stora volymer returskrot som enligt gällande lagstiftning betraktas som avfall. Den senaste revideringen av avfallsdirektivet utmynnade bland annat i ett av huvudmålen som siktar mot att gå från avfall till resurs genom det så kallade avfallspaketet. Genom minskade avfallsmängder, ökad återanvändning och återvinning samt en förbättrad avfallshantering ska en övergång från linjär till cirkulär ekonomi nås. Pressgjuteribranschens bidrag till denna övergång skulle kunna möjliggöras genom att låta branschen skapa egna värdekedjor där returskrot med känt innehåll får köpas och säljas mellan pressgjuteriverksamheter. Denna hantering är inte tillåten idag då pressgjuteriers verksamhetstillstånd i regel är begränsade till en råvaruhantering som endast tillåter köpt gjutlegering och omsmältning av eget returskrot. Dagens ökande elbilstillverkning kommer sannolikt att minska behovet av höglegerat gjutaluminium då komponenter som motorblock och kylare inte behövs i elfordon. Genom att utöka tillstånden för pressgjuterier kring råvaruanvändning skulle värdekedjor skapas där återgångsskrot med känt legeringsinnehåll används som en råvara istället för att som idag betraktas som ett avfall