School improvement research indicates that learning outcomes and pupils’ attainment can be raised if quality of teaching is improved (Barber & Mourshed, 2007). The research questions arose through reflections regarding how the special needs competence could be utilised better and in what way this could contribute to change and to development of the school and the learning environment. The aim of the study was to provide knowledge regarding the SENCO’s profession. The focus of the study was to make visible the perceptions that the school staff from six local authority compulsory schools within one municipality had regarding the SENCO’s duties and which fields they believed the SENCO should work with. Three research questions were formulated based on the aim of the study. These were 1) which perceptions exist regarding the SENCO’s duties, 2) which fields do the school staff believe the SENCO should work with and 3) which opportunities for development exist based on the fields that were identified. The study was conducted using a quantitative methodological approach whereby a digital Google questionnaire was distributed via e-mail to the six schools that participated in the study. The theoretical framing consists of the deficit perspective and the alternative perspective (Nilholm, 2005; 2007) in addition to selected concepts within system theory (Öquist, 2018; Ahrenfelt, 2013). The results show that all school staff advocate an extensive role for the SENCO encompassing the entire learning environment. All school staff advocate SENCO’s working with tasks regarded as typical for the occupational role such as pupils in need of support. The majority of the school staff were also in favour of the SENCO conducting pedagogical work and pedagogical leadership in conjunction with this. Regarding the pedagogical leadership the research showed that the school staff first and foremost believe that the SENCO should take on a pedagogical leadership in conjunction with pedagogical work on individual level and on classroom level not a leadership on organisational level. Great development opportunities exist for the SENCO within the occupational role and within duties connected to school development. The results can contribute to further development of the profession, to developing the SENCO’s duties and to better understand how the special needs competence can be utilised in conjunction with school development. 

I skolförbättringsforskning har det bekräftats att det effektivaste sättet att förbättra elevresultat och höja elevers måluppfyllelse är att förbättra kvaliteten på undervisningen (Barber & Mourshed, 2007). Reflektioner kring hur den specialpedagogiska kompetensen bättre skulle kunna tas tillvara och på vilket sätt detta skulle kunna bidra till förändring och utveckling inom skolan och i skolans lärmiljö föranledde studiens frågeställning. Studiens övergripande syfte var att tillföra kunskap om specialpedagogens profession. Fokus i studien riktades mot att synliggöra vilka uppfattningar skolpersonalen, på sex grundskolor inom en kommun, har om specialpedagogens uppdrag och vilka arbetsområden de anser att specialpedagogen ska arbeta med. Tre frågeställningar formulerades utifrån studiens syfte vilka handlade om 1) vilka uppfattningar som finns om specialpedagogens uppdrag, 2) vilka arbetsområden skolpersonalen anser att specialpedagogen ska arbeta med och 3) vilka utvecklingsmöjligheter som finns utifrån identifierade arbetsområden. Studien genomfördes med kvantitativ metod i form av en digital Google-enkät som distribuerades via e-mail till de sex grundskolorna. De teoretiska utgångspunkterna bestod av specialpedagogiska perspektiv (Nilholm, 2005; 2007) och utvalda delar av systemteori (Öquist, 2018; Ahrenfelt, 2013). Resultaten visade att samtlig skolpersonal förespråkade ett brett uppdrag för specialpedagogen som är kopplat till lärmiljön i stort. Samtlig skolpersonal var positivt inställda till att specialpedagogen ska arbeta med arbetsuppgifter som kan anses vara typiska för professionen, som till exempel elevstöd, och det framkom även att majoriteten av skolpersonalen var positivt inställda till att specialpedagogen ska arbeta med pedagogiskt arbete och pedagogiskt ledarskap kopplat till detta. Gällande det pedagogiska ledarskapet visade studien att skolpersonalen först och främst tänker att specialpedagogen ska inta ett pedagogiskt ledarskap i samband med det pedagogiska arbetet på individ- och gruppnivå, inte ett bredare ledarskap på organisationsnivå. Det finns goda utvecklingsmöjligheter inom specialpedagogens profession liksom för specialpedagogens uppdrag inom skolutveckling. Om den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i samband med det pedagogiska arbetet och utveckling av undervisningen kan specialpedagogen arbeta för att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever vilket i sin tur kan bidra till skolutveckling. Studiens resultat kan bidra till att utveckla professionen, till att utveckla specialpedagogens uppdrag och till att förstå hur den specialpedagogiska kompetensen kan användas i samband med skolutveckling.