Bakgrunden till denna studie är en vision om att kunna göra skillnad för alla barn i skolan när det handlar om en tillgänglig lärmiljö. Speciellt i de lägre skolåren sker övergångar varje år från förskola till förskoleklass och till sist in i årskurs ett. Vårt intresse riktas mot hur handledning kan utveckla samarbete och förhållningssätt inom och mellan de olika verksamheterna. Det ger också en inblick i specialpedagogens profession och vilka prioriteringar de intervjuade specialpedagoger gör i sitt arbete. Som metod valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. För att skapa en inblick i studien intervjuades åtta specialpedagoger om hur de ser på lärmiljö ur olika infallsvinklar. Som teoretiskt stöd i analysen av empirin användes den sociokulturella teorin. Resultatet visar att specialpedagogen kan utveckla verksamheten genom handledning under förutsättning att specialpedagogen är inkluderad i arbetslaget. Den kan då vara ett stöd för lärarna genom att arbeta för goda relationer och ett bra samarbete när det gäller att möta barn/elever utifrån deras individuella förutsättningar och behov. Respondenterna i studien upplever att personal på skolan förväntar sig att specialpedagoger ska arbeta med enskilda elever och utredningar, eventuellt ha kontakter med vårdnadshavare och externa verksamheter. Ordet handledning är laddat och lärare har en bild av att någon utifrån ska tala om hur de ska agera i vissa situationer. Därför är det önskvärt att använda ett annat begrepp som till exempel professionella samtal. Studiens resultat bidrar med fördjupad kunskap om hur specialpedagogen kan arbeta med handledning i lärarlag och en insikt om hur specialpedagogen kan bemöta och utveckla en verksamhet utifrån ett barns perspektiv

The background to this study is a vision of being able to make a difference for all children in school when it comes to an accessible learning environment. Especially in the lower school years, transitions take place every year. Our interest is directed towards how supervision can develop cooperation and attitudes within and between the various activities. It also provides an insight into the special educator's profession and what priorities the interviewed special educators make in their work. As a method, a qualitative approach with semi-structured interviews was chosen. To create an insight into the study, eight special educators were interviewed about how they view the learning environment from different angles. Sociocultural theory was used as a theoretical support in the analysis of empirics. The results show that the special educator can develop the school activities through supervision, provided that the special educator is included in the work team. It can then be a support for the teachers by working for good relationships and a good collaboration when it comes to meeting children / students based on their individual conditions and needs. The respondents in the study feel that staff at the school expect special educators to work with individual students and investigations, possibly have contacts with guardians and external activities. The word supervision is loaded and teachers have a picture that someone from outside should talk about how they should act in certain situations. Therefore, it is desirable to use another term such as professional conversations. The results of the study contribute with in-depth knowledge of how the special educator can work with supervision in teaching teams and an insight into how the special educator can respond to and develop an activity from a child's perspective.