Bakgrund: En vädjan om att dö kan sjuksköterskan stöta på i olika vårdsammanhang. Stora krav ställs på sjuksköterskan att möta detta svåra samtal om denna viljan för döden. Dödshjälpsbegreppet innefattar aktiv eutanasi, passiv eutanasi och läkarassisterad dödshjälp. Den lagliga statusen för dödshjälp varierar i olika länder, i Sverige är det enbart lagligt med passiv eutanasi. Huvudsakliga uppgifter för palliativ vård handlar om att lindra lidande som sjukdomen medför. En behandlingsmetod för palliativ vård är palliativ sedering där medvetandet sänks hos patienten. Sjuksköterskan står inför ett etiskt dilemma då sjuksköterskan bör följa ICN:s etiska kod, men samtidigt värna patientens autonomi och integritet när patienten uttrycker en dödsönskan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med patienter i livets slutskede som uttrycker en vilja att dö. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes som baserades på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Sökningen utgick ifrån tre databaser och HKR:s granskningsmall användes till artikelgranskningen. Därefter analyserades artiklarna med hjälp av Fribergs (2012) trestegs analysmodell. Resultat: Resultatet omfattade sjuksköterskors upplevelser i mötet med patienter i livets slutskede som uttrycker en vilja för döden. Två huvudteman identifierades: Sjuksköterskans upplevelse av mötet och Sjuksköterskans upplevelse av sin egna roll. Diskussion: Tre fynd från resultatet diskuteras utifrån Erikssons (2015) teori om lidande samt ur olika etiska aspekter och samhällsperspektiv. Fynden är; det tysta samtalet, sjuksköterskans etiska reflektion och lindra lidande. Slutsatsen var att sjuksköterskan bör förhålla sig lyhört och tillbakadragen till detta svåra samtal.