Syftet med studien var att synliggöra och beskriva fritidslärares olika föreställningar om samverkan med vårdnadshavare i fritidshemmet. Utifrån en fenomenografisk ansats har sju intervjuer genomförts med fritidslärare från olika skolor. I studien beskrivs även tidigare forskning kring samverkan med vårdnadshavare i skolan. Informanternas utsagor är sammanställda utifrån en fenomenografisk analysmetod där olika beskrivningskategorier framkommit. Tre analysmodeller visar de olika kategorierna, en för varför samverkan sker, en för övergripande uppfattningar om samverkan och en för uppfattningar om utmaningar vid samverkan. Resultatet visar att huvudkategorin i första modellen är olika avsikter där det framkommit att samverkan sker antingen för att få en helhet mellan skola, fritids och hem eller för särskilda avsikter exempelvis då det finns någon typ av problematik kring en elev, huvudkategorin i andra modellen är relationer där uppfattningarna om vikten av goda relationer är de vanligaste bland informanterna. I tredje modellen finns nio kategorier där kategorierna språk och rädsla är de vanligaste uppfattningarna om utmaningar bland informanterna. Den teoretiska kopplingen i studien berör Jonas Aspelins teori om relationskompetens.

The purpose of the study was to make visible and describe school-age educare teachers' different notions of collaboration with parents in the leisure center. Based on a phenomenographic approach, seven interviews were conducted with leisure teachers from different schools. The study also describes previous research on collaboration with parents in the school. The informants' statements are compiled on the basis of a phenomenographic method of analysis in which various categories of description have emerged. Three models of analysis show the different categories, one for why collaboration occurs, onefor overall perceptions of collaboration and one for perceptions of challenges in collaboration. The result shows that the main category in the first model is different intentions where it has emerged that collaboration takes place either to get a completeness between school, leisure and home or for special intentions, for example when there is some kind of problem about a student. The main categories in the second model are relationships, where perceptions of the importance of good relationships are the most common among informants. In the third model, there are nine categories where the categories language and fear are the most common perceptions of informant challenges. The theoretical link in the study concerns Jonas Aspelin´s theory of relational competence.