Bakgrund: En hjärttransplantation kan bli aktuell när patienten har en allvarlig hjärtsjukdom som inte längre kan behandlas medicinskt eller kirurgiskt. Hjärttransplantation beskrivs som sista utvägen för överlevnad och processen som leder upp till transplantation kan innebära en omständlig väntan. Under väntan präglas patienten av en uppsjö av olika känslor med påverkan på den fysiska, psykiska och sociala tillvaron.

Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vänta på hjärttransplantation.

Metod: Metoden disponerades av en allmän litteraturstudie med ett systematiskt tillvägagångssätt. Sökningar av empiriska kvalitativa studier publicerade mellan 2012–2020, utfördes i omvårdnadsvetenskapliga databaser som Cinahl Complete, Pubmed och PsycINFO. Till granskningen användes HKR:s granskningsmall för kvalitativa studier. Analysprocessen inspirerades av Fribergs trestegsmodell.

Resultat: Resultatet visade på att väntan inför hjärttransplantation medförde en existentiell kris och psykisk påfrestning, vilket orsakades av ovisshet och rädsla för att dö. Under väntan upplevdes jämväl olika former av begränsningar såsom fysiska, sociala och ekonomiska. I samband med detta förekom en förändring av identitet till följd av den svåra transplantationsprocessen.

Diskussion: Metoddiskussionen utgjordes av Shentons trovärdighetsbegrepp: tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet samt överförbarhet. I resultatdiskussionen lyfts tre fynd utifrån resultatet: rädsla för döden, upplevda fysiska begränsningar och förändring av identitet med koppling till etik, samhällsrelevans och Orems omvårdnadsteori om egenvårdsbalans. Avslutningsvis är det svårt för utomstående att förstå patienters väntan, eftersom väntan på hjärttransplantation är en komplicerad process.