Denna studie undersöker vilka upplevelser och erfarenheter som påverkat individer när de tagit beslutet att lämna en kriminell livsstil; och vilka faktorer som varit avgörande i förändringsprocessen till ett liv utan kriminalitet. Kvalitativa intervjuer har använts som metod för att besvara frågeställningarna. Fem personer med koppling till organisationen KRIS har intervjuats och resultatet har analyserats utifrån en teoretisk referensram bestående av Laub och Sampsons (2006) definition av begreppet turning points; Paternoster och Bushways (2009) identitetsteori om avhopp från kriminalitet; och Emirbayer och Mishes (1998) teoretiska beskrivning av begreppet human agency. Resultatet visar att alla intervjupersonerna påverkats av crystalization of discontent och drivkraften att undvika the feared possible self (Paternoster & Bushway, 2009) när de beslutat att lämna kriminaliteten. Den egna viljan beskrivs av intervjupersonerna som den mest avgörande faktorn i förändringsprocessen. Andra faktorer som varit betydande är socialt stöd och att hålla fast vid nya rutiner kopplade till livet utan kriminalitet. Slutsatserna i uppsatsen är att det sällan räcker med enskilda faktorer, ofta är det ett samspel mellan flera faktorer som leder till förändring.

The purpose of the present study is to identify events and experiences that influences individuals to make the decision to desist from a criminal life style; and to identify crucial and important factors in the process of desisting from a criminal life style. The used method is qualitative interviews. Five persons connected to KRIS (an organization with the aim to help desisters) were interviewed and the results were analyzed through a theoretic framework consisting Laub and Sampson ́s (2006) definition of the concept of turning points; Paternoster and Bushway ́s (2009) identity theory of desistance from crime; and Emirbayer and Mishe ́s theoretical definition of the concept of human agency. The result shows that all interviewees were affected by crystalization of discontent and the motive to avoid feared possible self (Paternoster & Bushway, 2009) when they decided to desist from criminality. The own will was identified as the most crucial factor in the process of criminal desistance. Social support and the importance of hanging on to new routines were mentioned as other important factors in the process. The conclusion of the study is that it is seldom enough with single factors as solutions to the problems of this study. A successful desistance process is often a result of an interplay between several factors.