Psykosocial ohälsa är vanligt förekommande i samhället, framförallt bland socialarbetare som syftar på yrken som socionomer, socialsekreterare, kurator och biståndshandläggare. Tidigare forskning beskriver socialsekreterares jobb som med hög risk att drabbas av utmattningssyndrom och stress på grund av det arbete de utför i sammanhanget de befinner sig i. Socialsekreterare tillhandahåller stöd och hjälp till klienter i stressade miljöer. Stress, samt följden utmattningssyndrom, bidrar till en rad olika hälsorelaterade problem med ökad risk för sjukdom och skada, samt förhöjd risk för förtidig död. Syftet med studien var att att undersöka hur några socialarbetare i södra Sverige upplever sin psykosociala arbetsmiljö på arbetsplatsen samt hur den psykosociala arbetsmiljön kan främjas och hur stress kan förebyggas. Samt om hälsoarbete bedrivs för målgruppen och i så fall hur. Metoden för studien var av kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer användes för att besvara syftet. Resultatet tyder på att det finns olika psykosociala arbetsmiljöfaktorer som påverkar socialarbetares hälsa. Dessa är både individuella och kollegiala. De individuella är relaterade till stress, krav, kontroll, tidspress och dokumentation. En del tar jobbet med sig hem och tidsbristen gör att det inte finns tid till återhämtning. De kollegiala faktorerna är arbetsmiljö, konflikter och hjälpsamhet. Främjande insatser för den psykosociala arbetsmiljön är hälsoinsatser, beröm och feedback, handledning och reflektion samt delaktighet och utveckling. Förebyggande insatser är olika förebyggande åtgärder och förebyggande av stress. Slutsatsen tyder på att det råder hög tillströmning av ärenden som ska dokumenteras, vilket medför hög arbetsbelastning med krav från både allmänhet och arbetsgivare. Vilket i sin tur ger tidsproblematik där återhämtning uteblir. En hälsofrämjande insats som stärker hälsofaktorer skulle potentiellt kunna förbättra både hälsan och arbetssituationen för socialarbetarna.