Den här uppsatsen syftade till att undersöka om insynshandel på den svenska marknaden genererar abnormal avkastning. Det syftades även till att undersöka vilken påverkan variablerna bolagsstorlek i form av stort och litet, insynspersonens befattning och transaktionstyp har på marknadens reaktion, mätt i abnormal avkastning. De allra flesta tidigare studier som har gjorts på ämnet konstaterar att insynshandel genererar abnormal avkastning. Förvärv förväntas sända positiva signaler och därmed generera abnormal avkastning och avyttringar det omvända. Teorierna om informationsasymmetri och informationshierarkier talar för att olika befattningar ska generera olika marknadsreaktioner. Mindre bolag genererar högre abnormal avkastning än stora vilket hänger ihop med både transaktionskostnader och likviditet. Den effektiva marknadshypotesen talar emot att insynshandel genererar abnormal avkastning eftersom all information är prissatt av marknaden. Studien använde sig av kvantitativ metod, med deduktiv ansats. För att undersöka marknadens reaktion användes eventstudier. Hypoteser användes för att vidare undersöka resultatet av eventstudierna och för att kunna testa variablernas påverkan på marknadens reaktion. Resultaten av studien visar att insynshandel som helhet inte genererar abnormal avkastning. Däremot fanns bevis för att marknaden reagerar positivt på att en insynsperson köper och negativt på att en insynsperson säljer. Insynshandel i små bolag genererar positiv abnormal avkastning och i stora bolag genereras negativ abnormal avkastning. Skillnader i abnormal avkastning mellan befattningar påvisades. Det konstateras att strategin som ger högst abnormal avkastning är att ta rygg på styrelseledamöter och närstående i små bolag när de köper aktier.