Syftet med denna studie är att belysa och analysera sex invandrade kvinnors berättelser om hur de upplevt att möta det nya landet i allmänhet och den svenska förskolan i synnerhet utan att kunna svenska, eller ha begränsad tillgång till språkliga uttryck. Detta i relation till förskollärares uppdrag att samverka med hemmen samt ge föräldrar möjlighet till delaktighet i förskolans verksamhet.

Livsberättelser utgör empirin. Narrativ teori och socialkonstruktionistiskt perspektiv används för analys av resultatet. Inom detta perspektiv utgår man från att det inte finns några givna sanningar utan en mängd varianter av uppfattningar om sanningar. Dessa bildas och ombildas i olika kontexter och som narrativ forskare ser man sig som delaktig i skapandet av de berättelser som konstrueras.  Burr´s fyra kategorier för att definiera social konstruktion har använts i analysarbetet.

Resultatet visar att mötet och bemötandet är det som är viktigast för mammorna i studien och barnens trygghet och välbefinnande är det som dominerar narrativen. Att inte kunna språket kan vara ett problem men viljan från förskolans personal att förstå och förstås betonas av mammorna, framför svårigheterna med språkliga hinder. Önskan om ytterligare delaktighet nämns inte och detta bör diskuteras och problematiseras i arbetslagen.

Aim of this study is to examine how immigrant parents experience their first meeting with the new country in general and the Swedish preschool, l in particular, with no or little access to the Swedish language.

Previous research in the field is poor and the focus is on how teachers´ and preschool teachers´ opinions about cooperation with parents (Crozier 1999), (Joshi, Eberly & Konzal 2005), (Phoon, Abdullah & Abdullah 2013) (Fakir 2010) (Persson & Tallberg Broman 2002). From parents’ perspective the wellbeing and comfort of their children seem to be of most importance (Vuorinen 2018). The difficulty of not understanding each other due to language barriers is also of interest and was discussed by Massing, Kirova and Hennig (2013).

The study was based in Social construction with help from Burr´s (2015) definitions as tools, used in the analysis. Since social construction and narrative research argue that the researcher is part of creating the stories, I have striven to consider that during the process.

The study has a qualitative approach and data consists life stories told by six mothers that didn´t know any Swedish, or had limited access to the language, when they first met the Swedish preschool. The life stories were transcribed and interpreted in order to find dominating patterns.

Prevailing ethical principles have been considered as they are put in Swedish research council guidelines (Gustavsson, Hermerén & Pettersson, 2011). The respondents were guaranteed confidentiality and possibility to stop participating at any time.

Results showed that the dominant finding is the wellbeing and comfort of the children. To be met with interest and curiosity seem to be more important than to be able to speak the same language from the beginning, even if the linguistic barriers can be problematic.

The curriculum for Swedish preschools emphasizes the importance of giving parents possibility to be involved in the preschool. But this was not anything that was mentioned in the study. It can be of great interest in discussions among preschool teachers to be better prepared to meet parents.