I århundraden har eken varit betydelsefull i Sverige. Kronans syfte var att kontrollera och lagstifta eken för tillgången på skeppsvirke. Det hårda lagstiftandet och kontrollerna bidrog till att avverkning av eken förbjöds på krono- och skattejord. På 1800-talet upplöstes dispositionsrätten vilket ledde till att ekbestånden minskade. Idag är äldre ekar med höga naturvärden viktiga miljöer då de hyser olika mikrohabitater som gynnar den biologiska mångfalden. Syftet med studien har varit att med hjälp av historiskt material jämföra antalet ekar med dagens invertering. I området Elleholm, i Blekinge, har en sådan inventering inte genomförts på över 200 år. Studien undersöker historiska källmaterial som ekinventeringsprotokoll över Elleholm socken för åren 1819, 1830–1831. Insamlade data har sedan jämförts med nutida inventering. Ute i fält har även ekens hålighet, vitalitet och omkrets noterats för att se över ekens kondition. Det framtagna resultatet visar att antalet ekar har minskat drastiskt sedan protokollen skrevs. Data som samlades in efter inventeringen kring ekens kondition gällande överlevnad är positiva. Nedgången på antalet ekar kan bero på att dispositionsrätten upphörde att gälla under 1830-talet. Vidare kan även den ökade befolkningstillväxten lett till att jordägarna avverkade eken illegalt och legalt. Resultatet visar att ekarna i området Elleholm är i bra kondition, vilket kan bero på gallring och öppenhet i landskapet. På grund av nedgången av ekbestånden skyddas ekarna genom de lagar som reglerar skyddandet av ädellövskog samt ”jätteträd”.