Andrarums alunbruk satte stort avtryck i den omgivande skogen. Bruket krävde stora resurser av ved för att kunna processa alunskiffer till alun, vilket gjorde att behovet av vedresurser var stort. Området kring alunbruket fick en markering i terrängen år 1730, med 21 stora stenar som placerades ut längs cirkelperiferin, det vill säga Verkalinjen. Syftet med studien är att undersöka vad aluntillverkningen haft för betydelse för skogen innanför Verkalinjen. Fokus i uppsatsen var att studeravedförbrukningens betydelse under de år som bruket var aktivt. Utöver en generell studie för hela området innanför Verkalinjen avgränsades studien till fastigheterna Breabäck, Snärpe, Rugeröd och Nybygget. Metod och material som använts i uppsatsen är studier av historiskt kartmaterial samt analys av handlingar tillhörande arkivet på Christinehof. Kartor rektifierades och digitaliserades i GIS- ArcMap, innanför Verkalinjen och i det valda undersökningsområdet. Resultatet visar att skogen i undersökningsområdet minskat mycket mellan år 1684 och 1704, från att ha varit en skogsbygd har området förvandlats till en gles och tunn bokskog. Skogsanvändningen harförändrats över tid och resultatet visar att det under 1700-talet rådde skogsbrist iundersökningsområdet. I mitten på 1700-talet anses det att skogen inom alundistriktet aldrig kommer räcka till brukets behov på lång sikt och det kommer bli svårt för skogen att återhämta sig. Återplanteringar, hushållning och betesförbud träder i kraft men trots det framträder ett öppet och skoglöst landskap under 1800-talet, med inslag av små öar av skog. Resultatet visar också att skogen har återhämtat sig i början av 1900-talet och det finns då en stor variation av träd i området, med både löv-och barrskog.

Andrarums alummill left a great impression in the surrounding forest. The mill required large resources of wood to be able to process alum slate to alum, which meant that the need for wood resources was big. The area around the alummill was given a mark in the terrain in 1730, with 21 large stones placed along the circular periphery, which is called Verkalinjen. The purpose of the study is to investigate the importance of alum production for the forest inside the Verkalinjen. The focus of the thesis was to study the importance of wood consumption during the years when the mill was active. In addition to a general study for the entire area within the Verkalinjen, the study was delimited to the properties Breabäck, Snärpe, Rugeröd and Nybygget. The method and materials used in the essay are studies of historical map material and analysis of documents belonging to the archive at Christinehof. Maps were rectified and digitized in GIS-ArcMap, inside the Verkalinjen and in the selected research area. The result shows that the forest in the study area has decreased greatly between 1684 and 1704, from having been a forest area, to been transformed into a sparse and thin beech forest. The use of the forest has changed over time and the results show that there was a forest shortage in the study area during the 18th century. In the middle of the 17th century, it is believed that the forest in the Andrarums alummill district will never meet the needs of the mill in the long term and it will be difficult for the forest to recover. Replanting, housekeeping and grazing ban take effect, but despite this, an open and woodless landscape emerges during the 18th century, with elements of small islands of forest. The result also shows that the forest has recovered in the early 1900s and there is then a great variety of trees in the area, with both deciduous and coniferous forests.