Studiens syfte är att beskriva en grupp lärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan och deras upplevelser kring betyg och betygssättning, likvärdig bedömning samt om läroplanen upplevs anpassad för denna elevgrupp. I insamling av empirin har ett kvalitativt arbetssätt använts i form av semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Vårt intresse för dessa frågor kommer bland annat ur att både grundsärskolan och gymnasiesärskolan har fått stärkt kunskapsuppdrag och måluppfyllelse. De stärkta kunskapsuppdrag och måluppfyllelserna kom i och med revideringarna av skolformernas läroplaner, Lsär11 och Gysär13, med motiveringen att skolformerna skulle bli mer likvärdiga grundskolan och gymnasiet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer söker vi svar på följande frågeställningar i arbetet:

• Hur upplever respondenterna bedömning och betygssättning?
• Hur upplever respondenterna betyg och dess funktion?

• Hur arbetar respondenterna i grund- och gymnasiesärskolan för att få en likvärdig bedömning?
• Hur upplever respondenterna läroplanens anpassning för elevgruppen?

Den teoretiska ansats som använts i studien är tre specialpedagogiska perspektiv; det kritiska- och kompensatoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet. Det kompensatoriska perspektivet utgår från att problemet ligger hos individen och att skolan ska försöka kompensera de brister eller problematiska egenskaper som eleven har. I detta perspektiv vill man gärna försöka kategorisera avvikelser och särskilja det onormala från det normala och på så sätt kunna ge individen bästa hjälp. Det kritiska perspektivet, kallas även det relationella perspektivet och formades ur en kritik mot det kompensatoriska perspektivet. Här förstås svårigheter och problem som något som uppstår i mötet med omgivningen och inte som något hos den enskilda individen. Stor vikt läggs på sociala faktorers betydelse för skolproblem. Dilemmaperspektivet uppkom som en motreaktion på ovanstående två specialpedagogiska perspektiv, och är ett perspektiv som står för motsättningarna mellan det kritiska- och det kompensatoriska perspektivet och att alla dilemman inte kan lösas inom ett utbildningssystem, utan det handlar om att skapa en balans inom ramen för dem.

Sammanfattningsvis visar resultatet lärarnas berättelser om sina upplevelser av bedömning och betygssättning i grundsärskola och gymnasiesärskola, en vardag som är komplex och består av olika dilemman i relation till de styrdokument som lärarna behöver förhålla sig till i sitt uppdrag och resultatet synliggör den ambivalens som lärarna upplever. Det formativa bedömningssättet upplevs av respondenterna som det arbetssätt som saknats i bedömningsarbetet, samtidigt som det tar mycket tid i förhållande till en betygssättning som inte fyller någon funktion då betyget för elever i särskolan inte har någon betydelse för fortsatta studier. Likvärdighet upplevs av lärarna när de får sambedöma eleverna utifrån deras egna förutsättningar. Ur resultatet kan det också ses att läroplanen anses vara för svår för elevgruppen.

Studiens implikationer visar på en mångfald av dilemman i bedömning och betygssättning inom grundsärskola och gymnasiesärskola, trots en utgångspunkt från individen med ett relationellt synsätt. Studien bidrar till förslag till forskning kring lärares svårigheter att tolka för högt ställda läroplaner som ska ge eleverna en likvärdig bedömning och betygssättning.

The purpose of the study is to describe the experiences of teachers` in compulsory and upper secondary school experiences about grades and grading and equivalent assessment and whether the curriculum is adapted for this student group. In the collection of the empirical data, a qualitative approach was used in the form of semi-structured interviews with seven respondents. Our interest in these issues stems, among other things, from the fact that both the compulsory school and the upper secondary school have got strengthened knowledge assignments and goal fulfillment with the revisions of the (school) curricula, Lsär11 and Gysär13 with the motivation that the school forms should be more equal to elementary school and upper secondary school. By using qualitative interviews, we wanted to find answers toquestions in our study:

• How do the respondents in the study experience assessment and grading?
• How do the respondents in the study experience grades and their functioning?
•  How do the respondents in the study in compulsory school and upper secondary school work to get an equal assessment?
• How do the respondents respond to the curriculum`s adaption for the student group?

The theoretical approach used in the study is three special pedagogical perspective, the critical and compensatory perspective and the dilemma perspective. The compensatory perspective is based on the fact that the problem lies with the individual and that the school should try to compensate for the shortcomings or problematic characteristics that the student has. In this perspective, one would like to try to categorize deviations and distinguish the abnormal from the normal and thus be able to give the individual the best help.

The critical perspective, also called the relational perspective, was formed from a critique of the compensatory perspective. Here, difficulties and problems are understood as something that arises in the encounter with the environment and not as something in the individual. Great importance is placed on the importance of social factors for school problems. The dilemma perspective emerged as a backlash to the above two special pedagogical perspective, and is a perspective that represents the contradictions between the critical and the compensatory perspective and that all dilemmas cannot be solved within an education system, but it is about creating a balance within the framework of them. 

In summary, the results show, through the teachers´ stories of their experiences of assessment and grading in compulsory and upper secondary school, a daily life that is complex and consists of various dilemmas in relation to the steering documents that the teachers´ need to relate to in their assignment and highlights the ambivalence that the teacher´s experience.

The formative assessment method is perceived as the working method that is lacking in the assessment work, while at the same time it takes a lot of time in relation to a rating that does not fulfill any function. Equality is experienced by the teachers´ when they are allowed to evaluate the students based on their own circumstances. From the result it can also be seen that the curriculum is considered too difficult for the student group.

The study's implications indicate a variety of dilemmas in assessment and grading for the profession in compulsory and upper secondary schools, despite a starting point from the individual with a relational approach. The study contributes to continued research on teacher´s difficulties in interpreting high-level curricula that will give students an equal assessment and rating.