Forskning kring elevassistentens uppdrag och roll i skolan blir allt mer angeläget då yrkesgruppen tycks fortsätta växa i den takt som också den grupp av elever som omväxlande beskrivs, med eller i, särskilda behov ökar. Detta är en profession som dels framställs som svårfångat och komplext och dels som forskningsmässigt eftersatt. Denna studie har som ambition att bidra till att belysa särskolans elevassistensroll och uppdrag.

Syftet med denna studie är att åskådliggöra och identifiera förekomster av olika diskurser i arbetsbeskrivningar och jobbannonser kring särskolans elevassistenter. För detta har först ett analysschema med olika assistentdiskurser utformats utifrån en innehållsanalys, varefter en kritisk diskursanalytisk ansats gjorts som följer Norman Fairclough ‘s tredimensionella analysmodell, Critical Discourse Analysis, CDA. Analysen visade dels att på en stor diskursiv variation både inom såväl som mellan de analyserade enheterna, vilket möjligen kan vara ett resultat av de olika förutsättningar som de olika skolorna har, men också peka på att en pågående förändring i elevassistentens diskursordning och därmed kring elevassistentens uppdrag och roll. Resultatet indikerar också att lärandediskursen är den mest frekventa, och stabila, av de förekommande diskurserna, vilket kan tyda på att den mest eftersöka elevassistenten och de arbetsuppgifter som denna är tänkt att utföra i det närmaste kan jämföras med ett läraruppdrag och lärarrollen i stort. I studien diskuterades vidare specialläraruppdraget i relation till elevassistenten utifrån otillräckliga förutsättningar och i funktionen som handledare. Avslutningsvis introducerades en så kallad flexibilitetsdiskurs inom elevassistentdiskursordningen.

Previous studies have shown that the number of para assistants in the context of special needs is increasing around the world. The research is often neglected and generally vaguely described. This study wants to contribute to the understanding of this profession by highlighting how the para assistant ́s roles and assignments are expressed and characterized.

The purpose of this essay is to reveal and identify discourses of para assistants in the context of the Swedish special schools. Initially a content analysis has been made to find essential para assistant themes and characters, which are summarized in a matrix. Then a text analysis, by using the matrix as a background, was carried out by the methodology of Norman Fairclough's critical discourse theory, CDA. The analysed text documents were job ads and job descriptions. The main outcomes of this essay are that there is a considerable variation within as well as between para assistant discourses in the analysed documents, which may be due to local variations as well as a sign that might indicate an ongoing transformation in the order of para assistant discourse. Furthermore, the result pointing at that discourse of learning is relatively fixed, hegemonic, and shows many similarities to the role of the para assistants and their assignments, and therefore indicate that para assistant profession in this study in many parts can be characterised as similar to special teachers. The results were then discussed in terms of lack of appropriate training and in inadequate preconditions for special teachers as supervisors. Finally has a discourse of flexibility in the order of para assistant been introduced.