Studiens syfte är att genom en undersökning om hur några speciallärare och specialpedagoger beskriver sin språk-, skriv- och läsutvecklande undervisning bidra med kunskap om hur denna undervisning kan gestaltas. Undersökningen gjordes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sju speciallärare/specialpedagoger som respondenter. En kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod och resultaten tolkades med stöd av didaktisk teori och ramfaktorteori, med hjälp av Hamarmodellen.  Litteraturgenomgången i studien tar upp relevant forskning för ämnet, mestadels ur ett normativt perspektiv på didaktiken. Analysen av respondenternas beskrivningar syftar till att ge ett analytiskt perspektiv på didaktiken, vad som verkligen görs i undervisningen. I diskussionen ställs de analyserade resultaten mot den tidigare presenterade forskningen inom specialpedagogik och framgångsrik undervisning. Resultaten visar på likheter i respondenternas beskrivningar av för vem, vad och varför de bedriver sin språk-, skriv- och läsutvecklande undervisning. I beskrivningarna om hur undervisningen genomförs framkommer skillnader, men en gemensam nämnare är att den enskilda elevens behov är utgångspunkt för undervisningens utformning. Utifrån respondenternas beskrivningar är ramfaktorerna organisation och tillräcklig kompetens i kollegiet av framträdande betydelse och ses framförallt som begränsningar för de didaktiska valen. Efter analys framkommer att det råder en enighet mellan respondenterna om vem undervisningen ska riktas till, samtidigt som det synliggörs skillnader i vem som tar del av undervisningen i realiteten. Utifrån sin förtrogenhetskunskap utvecklar respondenterna arbetssätt som kombinerar olika material och metoder. Respondenternas pedagogiska tankar och idéer framstår således som ännu en avgörande ramfaktor för deras didaktiska val. Den vetenskapliga grunden i undervisningen är här inte lika tydligt framträdande som de förtrogenhetskunskaper respondenterna tillägnat sig. Man kan dock finna vetenskapligt stöd för de arbetssätt som beskrivs, men den omfattning och intensitet som förordas i forskning saknas till viss del.

The aim of this study is to investigate how some special educators describe their literacy related instruction, in order to contribute with knowledge of the characteristics of this type of instruction. This study has a qualitative approach and semi-structured interviews has been performed with seven special educators. A qualitative content analysis was used in the interpretation of the results as well as theory of didactics, in particular the model Hamarmodellen. The literature and earlier research which is highlighted in this study reveals facts and reasoning regarding special education and successful instruction, mostly on basis of a normative perspective on didactics. The analysis of the results is aimed to give an analytic perspective of didactics, of what takes place in the instruction context. Throughout the discussion the analysis of the results and the literature presented, regarding special education and successful instruction, are set against each other. The result of this study indicates similarities between the respondents´ descriptions about for whom, what and why they are carrying out their literacy instruction. Regarding the question how, the answers of the respondents were diverse, but with the resemblance that the needs of the student are in the centre. Frame factors that influence the didactic choices of the instruction became visible in the results. The organisation of schools and colleagues´ knowledge were main factors according to the respondents´ descriptions and are mostly seen as limitations of their didactic choices. The conclusion is that there is unanimity about for whom the instruction is intended, but there are differences regarding who participates in the instruction in reality. Prior knowledge of instruction is leading toward work procedures combining different study materials and methods. Hence another factor with great impact on the respondents´ didactic choices is their pedagogical thoughts and ideas. The scientific base of instruction is not as prominent as prior knowledge of instruction which the respondents have gained throughout the years. Though it´s possible to find scientific endorsement of the work procedures being used, the extent and intensity recommended in research is to some degree missing.