Background: The need of nurses who can perform high quality palliative care for people at the end of life in municipal home care in ordinary living is expected to increase, as people live longer and wish to die in ordinary living. In palliative care at the end of life, the endeavor is to alleviate suffering, improve the quality of life and contribute to a good death for people with incurable diseases. Palliative care also requires that nurses can practice a person-centered approach. A study of nurses' experiences of providing palliative care in municipal home care is important for examining the conditions that nurses have for being able to perform person-centered nursing to elderly people at the end of their lives.

Purpose: To investigate how nurses in municipal home care experience the work of providing palliative care to elderly people at the end of life in municipal home care in ordinary living.

Method: Nineteen nurses in two Swedish municipalities were individually interviewed and data was analyzed through qualitative content analysis.

Results: The result from the interview study consists of an overall theme: Palliative care at the end of life is experienced with mixed emotions that both create value and challenge for nurses. The overall theme summarizes the content of the categories: Meaningfulness in palliative care at the end of life, Security in palliative care at the end of life and Frustration in palliative care at the end of life. The nurses experienced their work as both challenging and valuable. The nurses mostly experienced meaningfulness and sense of safety at work, but sometimes they lacked the prerequisites to perform good quality palliative care, which was frustrating.

Conclusion: Nurses' experiences of working with palliative care at the end of live in municipal home care need to be made visible in order to create a greater understanding of the nurses' situation. The results of the interview study can be used to create better conditions for nurses working with palliative care. The organization and management have an important role in providing the necessary conditions that create a safe and comfortable working environment for nurses that contributes to increase the quality of palliative care performed in municipal home care.

Bakgrund: Behovet av sjuksköterskor som kan utföra lindrande (palliativ) omvårdnad av hög kvalitet vid livets slut inom kommunal hemsjukvård (HSV) i ordinärt boende förväntas öka, eftersom allt fler personer lever längre och önskar få dö i sitt hem i ordinärt boende. Vid palliativ omvårdnad i livets slut är eftersträvan att lindra lidande, förbättra livskvalitet och bidra till en god död åt personer med obotliga sjukdomar. Ett palliativt omvårdnadsarbete ställer krav på att sjuksköterskor kan bedriva omvårdnad utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. En studie om sjuksköterskors upplevelser av palliativt omvårdnadsarbete inom kommunal HSV är betydelsefull för att undersöka vilka förutsättningar sjuksköterskor har för att kunna utföra personcentrerad omvårdnad till äldre personer vid livets slut.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom kommunal HSV upplever arbetet med att ge palliativ omvårdnad till äldre personer vid livets slut i ordinärt boende.

Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes med 19 sjuksköterskor i två sydsvenska kommuner. Data samlades in via individuella intervjuer, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Intervjustudiens resultat består av ett övergripande tema: Palliativt omvårdnadsarbete i livets slutskede upplevs med blandade känslor vilka både skapar värde och utmanar i arbetet. Det övergripande temat sammanfattar innehållet i kategorierna: Meningsfullhet i palliativt omvårdnadsarbete vid livets slut, Trygghet i palliativt omvårdnadsarbete vid livets slut och Frustration i palliativt omvårdnadsarbete vid livets slut. Sjuksköterskorna som arbetade med palliativ omvårdnad vid livets slut i kommunal HSV upplevde att arbetet var både utmanande och värdefullt. Samtidigt som sjuksköterskorna upplevde meningsfullhet och trygghet i arbetet, saknade de ibland tillfredsställande förutsättningar för att kunna utföra palliativ omvårdnad av god kvalitet, vilket upplevdes som frustrerande.

Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med palliativ omvårdnad vid livets slut i ordinärt boende inom kommunal HSV behöver synliggöras för att skapa ökad förståelse för sjuksköterskornas situation. Resultatet från intervjustudien kan användas för att skapa bättre förutsättningar för sjuksköterskors arbete med palliativ omvårdnad. Organisation och ledning har en viktig roll i att tillhandahålla nödvändiga förutsättningar som skapar en trygg och bekväm arbetsmiljö för sjuksköterskor, vilket även bidrar till att öka kvaliteten på palliativ omvårdnad som utförs i kommunal HSV.