Bakgrund: Många människor lider av psykisk ohälsa. Ett sätt att uttrycka och hantera känslor av psykiska ohälsa kan vara genom att skada sig själv. Självskadebeteende är ett underbegrepp till självdestruktivt beteende. Självskadebeteende klassificeras som ett icke-suicidalt självskade-syndrom. Självskadebeteende kan uttryckas genom att en person frivilligt engagerat sig i självförvållad skada mot egen kroppsyta som troligtvis åstadkommit smärta, blåmärke eller blödning. Riskfaktorer kan bland annat vara genetisk sårbarhet, negativa livshändelser eller traumatiska upplevelser. Självskadebeteendet kan leda till ett sämre psykiskt mående. Därför ansågs det vara av väsentlighet att undersöka och beskriva vårdpersonals attityder till denna patientgrupp. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals attityder till patienter med självskadebeteende med särskilt fokus på sjuksköterskans attityder. Metod: En litteraturöversikt där resultatet bygger på 11 vetenskapliga artiklar varav fem kvalitativa och sex kvantitativa. Sökningar efter relevanta artiklar gjordes i två olika databaser. Artiklarna analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier i relation till syftet identifierades; avog attityd, stigmatiserande attityd, empatisk attityd och förstående attityd. Beroende på utbildning och erfarenhet så varierade attityderna. Stigmatisering och objektifiering kunde förekomma. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades studiens metod med hjälp av fyra trovärdighetsbegrepp: tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuterades tre områden; brist på utbildning och kunskap, fördela tiden och prioritera patienten samt kontinuitet och samverkan. Vårdpersonalens attityder till självskadebeteende var avgörande för hur effektiv vården kommer att vara för denna patientgrupp.