Bakgrund: Sexualitet är en grundläggande del av att vara människa som innefattar allt från kön och könsidentiteter till intimitet och reproduktion. Sexualitet i relation till hälsa, alltså sexuell hälsa, är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Enligt kompetensbeskrivningen för en legitimerad sjuksköterska ska sjuksköterskan kunna kommunicera med patienter med ett respektfullt och lyhört förhållningssätt. Denna kommunikation om sexualitet kan ske via PLISSIT-modellen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kommunikation om sexualitet med patienter. Metod: En litteraturöversikt med mixad metod baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Databaserna Cinahl Complete och PubMed användes för att hämta artiklar. Granskning gjordes enligt Högskolan Kristianstads granskningsmall samt analyserades utifrån Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Resultatet grundas på fyra huvudfynd: Samtalet om sexualitet prioriteras inte, Kunskapen om sexualitet är bristande, Ingen vill ta på sig ansvaret att samtala om patienters sexualitet och När det klaffar blir det bra. Diskussion: Styrkor och svagheter med studien bedömdes utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Två fynd diskuteras från resultatet kring hur sjuksköterskors brist på kunskap kan drabba patienten samt det bristande nyttjandet av en arbetsmodell. Kunskap är en kvalifikation för att sjuksköterskor ska kunna kommunicera om sexualitet med patienter. Det är även en grundläggande faktor för att sjuksköterskor ska kunna känna en trygghet i sin profession. PLISSIT-modellen kan vara ett verktyg för sjuksköterskor att bedriva en personcentrerad vård. Detta kan i sin tur leda till en avdramatisering av sexualitet på en samhällsnivå.