Denna kvalitativa studies syfte är att genom intervjuer synliggöra några svenska lärares arbetssätt med talängsliga elever. Den frågeställning som undersökningen utgår från är ”Vilka arbetssätt med kommunikationsängsliga elever menar studiens tillfrågade lärare att de använder i sin undervisning?”. Teoretiskt perspektiv för studiens analys är hermeneutiken och på resultatet har ett sociokulturellt lärandeperspektiv applicerats. Studiens resultat visar att enligt de tillfrågade lärarna är att skapa trygghet i gruppen och låta den talängsliga eleven träna sig att prata i mindre sammanhang väsentligt för att underlätta för de elever som lever med olika grader av talängslan som i förlängningen riskerar att bli ett demokratiskt problem.