Fokus i arbetet har varit särskilt begåvade elever i matematik. Anledningen är att det idag finns särskilt begåvade elever som aldrig blir identifierade och forskning har visat att dessa elever då inte får den undervisning de har rätt till enligt skollagen (Persson R. S., 2010; SFS 2010:800). Detta kan leda till hög skolfrånvaro, att dessa elever blir hemmasittare och får psykosociala problem (Pettersson, 2011).

Syftet med studien är att få mer kunskap om hur pedagoger beskriver elever som är eller kan vara särskilt begåvade i matematik i en svensk skolkontext. Dessutom få mer kunskap om pedagogerna har uppmärksammat och identifierat någon särskilt begåvad elev i matematik samt vilken metod de i så fall har använt sig av.

Vi har använt oss av enkät samt skriftlig intervju som metod. Enkäten har distribuerats i olika Facebook grupper med inriktning mot matematik. Vi fick ett stort gensvar och många av respondenterna ställde även upp på att delta i en skriftlig intervju. Som teoretiskt ramverk och analysverktyg har vi använt oss av Renzullis (2005) the three ring conception of giftedness samt Krutetskiis (1976) matematiska förmågor.

Enkäten visar att pedagogisk observation i stor utsträckning används både för att uppmärksamma och identifiera särskilt begåvade elever. För att identifiera används oftast problemlösning som metod och för att uppmärksamma visar det sig att pedagogerna utgår ifrån egen känsla. Utifrån de skriftliga intervjuerna kan vi förstå att deras känsla bottnar i en yrkesskicklighet som kan vara svår att sätta ord på.

En slutsats i denna studie är att pedagogers utbildning om särskilt begåvade spelar en mycket stor roll för denna elevgrupp. Vi ser dock att det råder en kunskapsbrist bland pedagogerna trots att det tydligt framgår i skollagen från 2011 att dessa elever ska få det stöd de behöver (SFS 2010:800).