Studiens syfte är att undersöka förskollärarens syn på kommunikationens och samspelets betydelse i mötet med förskolebarn. Den avser att undersöka vad det finns för möjligheter och om det finns några hinder för kommunikation och samspel. Studiens forskningsfrågor är följande: Vad innebär samspel och kommunikation enligt förskolläraren? Hur beskriver förskolläraren sitt förhållningsätt gentemot barnen gällande kommunikation och samspel mellan förskollärare och barn?Vidare undersöks begreppet relation, vad innebär en god relation enligt förskolläraren? Studien sker med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer är metoden. Fyra förskollärare intervjuas. De teoretiska utgångspunkterna som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet och den relationella pedagogiken. Resultatet visar en ny definition på vad kommunikation kan vara för något. Begreppet lyssna är en kommunikation, likaså är kommunikation också lyssnandet. Relationer mellan förskollärare och förskolebarn anses vara väldigt viktigt och även förskollärarens förhållningssätt. Kommunikation och samspel hänger ihop, att man har ett genuint intresse för den andra. Resultatet visar även att kommunikation kan ske på olika sätt, inte enbart verbalt. Synen på samspel är likvärdiga vilket diskuteras varför det kan vara så. Att vara förskollärare krävs det att du förhåller dig till något i arbetet tillsammans med barnet och det är viktigt att vara välförankrad i förskolans läroplan, att motivering ska finnas till varför du väljer att göra på ett visst sätt. Resultatet visar även vikten av förskollärarens förhållningssätt och att bygga goda relationer, det vill säga ”hur får jag kontakt med dig”?