Syftet med studien är att uppmärksamma, förstå samt öka kunskapen om funktionen och meningen med skolans rast. På så vis bidrar studien till ökad kunskap kring såväl barns perspektiv och vilket handlingsutrymme de såväl skapar som nämner som meningsskapande. Genom att använda etnografi som vetenskaplig teknik avser studien belysa rasten utifrån aktiviteter och handlingar som sker.

Utifrån 50 timmars deltagande observation under en skolas förmiddags- och lunchraster består empirin av fältanteckningar, inspelade intervjuer och samtalspromenader . Data har från studiens början producerats under bearbetning, tolkning och analys av materialet. Utifrån denna har tre områden synliggjorts i såväl observationer, intervjuer och samtalspromenader. I studien redogörs detta för under följande rubriker: Skillnader i handlingsutrymme mellan flickor och pojkar,  Utemiljöns betydelse  för barns aktörskap och Vuxnas normer versus barns normer.

Studiens resultat lyfter fram viktiga aspekter av hur barnen själva uppfattar sitt aktörskap och handlingsutrymme utifrån rastens kontext genom sina berättelser och de observationer som genomförts. Resultatet visar skillnader i agerande och handlingsutrymme utifrån kön, där flickor uttrycker ett tydligt behov i att få förhandla kring vad som ska göras under rasten. Naturliga inslag i utemiljön som träd och buskar får en större betydelse och påverkan för barns meningsskapande än rastaktiviteter. Vuxnas normer versus barnens normer skapar hinder för det handlingsutrymme som barnen har behov av, framförallt när det gäller vissa former av lek och regelsättande men resultatet visar även skillnader i hur vuxna förhåller sig till skolans rast kontra hur barnen vill att de vuxna ska agera.

The purpose of the study is to pay attention to, understand and increase the knowledge of the school's recess. In this way, the study contributes to increased knowledge about both children´s perspective and what room of action they feel they have and need in order to create meaning. By being inspired and by using ethnography as a method, the study aims to highlight the recess based on activities and actions that take place

 Based on 50 hours of participant observation during one school's morning and lunch breaks, the empiricism consists of field notes, interviews and walk-and-talk sessions. Data has since the beginning of the study been produced during processing, interpretation and analysis of the material. The process has made three areas visible in both observations, interviews and conversation walks. The study describes this under the following headings:  Differences in space of action between girls and boys, Environmental importance for the children’s agency and Adult norms versus children's standards.  The findings of the study highlight important aspects of how the children themselves perceive their agency and room of action, based on the context of the recess through their own stories and the observations made. The result shows differences in behavior and space of action based on gender, where girls express a clear need to negotiate what to do during the recess. Natural elements in the outdoor environment such as trees and shrubs have a greater significance and impact on children's meaning creation than adult controlled recess activities. Adult norms versus children's standards create barriers to the room for maneuver that the children need, especially when it comes to certain forms of play and regulation, but findings also show differences in how adults relate to the school's recess versus how the children want the adults to act.