Bakgrunden till denna studien är baserad på tidigare forskning som har hittat specifika riskfaktorer för att utveckla en förlossningsdepression. En förlossningsdepression klassas som den vanligaste komplikationen av en graviditet och förlossning och påverkar välbefinnandet hos både den drabbade och familjen. Syftet var att belysa nyblivna mammors upplevelser av välbefinnande i relation till föräldraskapet samt att ta reda på hur dessa mammor tycker att ett förebyggande arbete mot nedstämdhet och förlossningsdepression kan se ut. Metoden i studien är en kvalitativ metod i form av två enskilda semistrukturerade intervjuer och tre fokusgruppsintervjuer. Analysmetoden som använts i studien är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade tre huvudkategorier som var ”yttre riskfaktorer som påverkar mammans välbefinnande”, ”individuella riskfaktorer som påverkar mammans välbefinnande” och ”förebyggande arbete ur mammans perspektiv”. Dessa visade att förväntningar, bristande socialt stöd och bristande information var tre huvudresultat som bidrog till nedstämdhet hos de nyblivna mammorna i studien. Konklusionen visar att huvudresultaten spelar stor roll för nyblivna mammors välbefinnande och sjukvården har ett stort ansvar i arbetet kring de nyblivna mammornas välbefinnande. Ämnet behöver mer forskning för det fortsatta preventiva arbetet mot nedstämdhet och förlossningsdepressioner bland nyblivna mammor.

The background to this study is based on former research that has found specific risk factors to develop a postpartum depression. A postpartum depression is classified as the most common complication of a pregnancy and birth and affect the well-being of both the mother and her family. The purpose was to investigate the experience of well-being among mothers that recently give birth in relation to parenting and to find out how the mothers think a preventive work against postpartum depression should be. The used method is a qualitative method with two individual semi-structured interviews and three focus group interviews. The analytical method used in the study is a qualitative content analysis. The result three main categories named “external risk factors that affect the mothers’ well-being”, “individual risk factors that affect the mothers’ well-being” and “preventive work from the mothers’ perspective”. These main categories showed that expectations, lack of support and lack of information were the main results that could affect the mothers’ well-being. The conclusion shows that the main results play a major role for the well-being of mothers who recently gave birth and that the healthcare have a major responsibility in the preventive work of the well-being among them. To continue the preventive work against postpartum depression the subject needs further research.