Bakgrund: Ronden består traditionellt av en hierarkisk struktur där läkarens medicinska agenda har företräde framför sjuksköterskans huvudämne omvårdnad. När ronden sker på förmiddagen har studier visat att den kan ta upp till 50 minuter och det kan vara svårt för sjuksköterskan att diskutera och belysa omvårdnaden runt patienten, kunskap som läkaren också behöver för att kunna bedriva vård med ett personcentrerat angreppsätt. Studier efterlyser att det behöver ske en förändring av rondstrukturen men få belyser erfarenheter av en förskjuten rondrutin. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdteamets erfarenheter av en förskjuten rondrutin samt om detta har inverkat på sjuksköterskans omnårdnads arbete. Metod: Studien har en kvalitativ design. Tretton medlemmar i vårdteamet intervjuades individuellt med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ronden är en komplex företeelse som går att göra mer omvårdnadsorienterad. När ronden sker på eftermiddagen inverkar den positivt på det dagliga omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan har mer tid att planera och kartlägga patientens omvårdnadsbehov. De olika personalkategorierna i vårdteamet lyfte fram den förbättrade arbetsmiljön i form av ökad tidseffektivitet, minskad upplevelse av stress och därmed mer tid till patienten. Slutsats: Denna studie visar att det är positivt med eftermiddagsrond, men det behövs ytterligare studier som undersöker vilka verksamheter som lämpar sig för liknande arbetsrutin. Omvårdnaden behöver stärkas på eftermiddagsronden och specialistsjuksköterskan kan ha en central roll för att lyckas med detta. Specialistsjuksköterskan i medicinsk omvårdnad kan fungera som den bro mellan omvårdnaden och den medicinska vetenskapen, där den patientcentrerade vården lyfts fram.