Bakgrund: I hälso- och sjukvårdslagen anges att patienten ska vara delaktig inom hälso- och sjukvården, vilket innebär bland annat att patienten ges möjlighet att påverka behandlingen. När språket inte behärskas försvinner denna möjlighet. För att sjuksköterskan ska kunna skapa möjligheter för patienten att vara delaktig i sin vård när kommunikationshinder föreligger är tolk ett alternativ som gynnar båda parter. Tolken ska enligt god tolksed översätta allt som sägs, utan att lägga in sina egna åsikter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av planering och genomförande av kommunikation med tolk inom slutenvården. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar från databaserna Pubmed, Cinahl Complete och PsycINFO. Artiklarna är granskade med hjälp av HKRS granskningsmall för kvalitativa artiklar och analyserade enligt Fribergs (2012b) analysmodell. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av hur kommunikation med hjälp av tolk fungerar skiljde sig åt och sju kategorier framkom av analysen; Faktorer som påverkar kommunikationen med patienten, betydelsen av tid, att få tillgång till tolk, ett hot mot integriteten, att vara beroende av andra för informationsöverföring, att förlita sig på anhöriga och betydelsen av tid. Diskussion: Studiens kvalitet granskades med hjälp av Shentons (2004) fyra kvalitetsbegrepp; tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att tolken påverkade patientens integritet. Sjuksköterskor upplevde även bristande förtroende för tolken och behov av ökad kompetens för mer effektiv kommunikation med tolk. Resultatet diskuteras delvis utifrån Suzie Kims yrkesdomän, Antonovskys teori om KASAM samt ur etiska aspekter och samhällsperspektiv.