hkr.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Digitala textkompetenser?: lärares upplevda och visade beredskap
Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.ORCID iD: 0000-0001-5871-0214
2018 (Swedish)In: Symposium: digitala textkompetenser och undervisning, 2018Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Hur upplever lärarna sin beredskap och kompetens i förhållande till styrdokumentens revidering och hur visar sig deras beredskap i undervisningen? Det är målet att undersöka i en förstudie i årskurs 7 på ett högstadium med en 1:1-satsning (Chromebooks) sedan hösten 2017. Studien är en förberedelse inför ett praktikutvecklande forskningsprojekt med syfte att utveckla undervisning och bedömning av digitala, multimodala texter.

Datamaterialet består av en inledande enkätundersökning, kollegiala samtal kring Skolverkets modul ”Leda och lära i tekniktäta klassrum”, samt fältanteckningar från en veckas deltagande observation i undervisningen. Enkätundersökningen visar att mer än 60 % av lärarna upplever sina kunskaper om förändringarna i styrdokumenten och 3 av digitaliseringsaspekterna utifrån Skolverkets definition som tillräckliga eller goda, men att mer än 60 % rankar sina kunskaper om den fjärde digitaliseringsaspekten (”kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik") som sparsamma eller otillräckliga. Enkätsvaren visar också att skrift, tal och pappersburna medier dominerar undervisning och elevernas arbete, de praktiskt-estetiska ämnena undantagna.

En initial analys av de kollegiala samtalen visar, utifrån de kategorier som Tallvid (2015) identifierar som hinder i digitaliseringsarbetet, att det mest återkommande och dominerande sättet att tala om digitaliseringen och undervisningen kan kopplas till den upplevda otillräckligheten när det gäller infrastruktur och bristande kompetensutveckling. Klassrumsobservationerna visar både på skillnader i användningsfrekvens och hur användning av teknologin motiveras. Tillämpningen av Technology Acceptance Model (Davies, 1989) i analysen tydliggör hur lärarnas individuella uppfattningar om nyttan påverkar såväl frekvens som syftet med användningen i undervisningen. Identifierade syften rör sig bland annat om teknikövning, upprätthållande av disciplin men också om undervisningsutveckling.

 

Place, publisher, year, edition, pages
2018.
National Category
Educational Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hkr:diva-18853OAI: oai:DiVA.org:hkr-18853DiVA, id: diva2:1266693
Conference
Svenska med didaktisk inriktning 2018
Note

Forskningsfinansiär: Högskolan Kristianstad, FPLiS

Available from: 2018-11-29 Created: 2018-11-29 Last updated: 2018-12-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search in DiVA

By author/editor
Magnusson, Petra
By organisation
Avdelningen för humaniora
Educational Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 78 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf